JUST NU: Rekorddyra elpriser under måndagen

2022 07 11

Dyrare el än någonsin samtidigt som det ryska gasflödet till Europa stoppas.

Mellan klockan 06.00-24.00 under måndagen skenar de svenska elpriserna, i synnerhet i södra Sverige, rapporterar Dagens Nyheter

Priserna kommer att ligga på 4:50 på elbörsen Nordpool, 6 kronor per kilowattimme inklusive skatt, moms och avgifter, med undantag för några timmar mitt på dagen.

Aldrig varit så högt

Enligt tidningen har det aldrig förr varit ett så högt elpris i Sverige på sommaren. 

Ett normalläge för juli är snarare mellan 20 och 40 öre på elbörsen. Siffran kan också mätas med elpriset i december 2021 då dygnsmedelspriset i södra Sverige låg på 1:90 kronor före skatt – vilket är det tidigare rekordet.

Lär bestå

I Stockholmsregionen kan konsumenterna vänta sig ett timpris på hela 4:90 under kvällen. Höga priser som lär bestå en tid framöver, åtminstone enligt Patric Elmén, presschef på Eon.

– Om vi utgår ifrån terminspriserna så ser vi högre priser än vad vi är vana med under en lång tid framöver, säger han till DN.

Ryssland stänger gasen till Europa

Beskedet om elpriserna som skjuter i höjden kommer samma dag som Ryssland stänger av flödet av gas till Europa via Nord Stream 1-ledningen.

Anledningen till avstängningen är att ledningarna måste repareras och underhållet förväntas pågå i tio dagar, skriver The Moscow Times.

Europa håller andan

En avstängning som har fått Europa att hålla andan utifrån möjligheten att Ryssland fortsätter hålla gasen avstängd även i framtiden.

– Vi konfronteras med en situation utan motstycke – allt är möjligt, säger Tysklands finansminister Robert Habeck enligt Deutsche Welle.

Kan bli en svår vinter

Kommer inte gasleveranserna igång finns risken att det blir en svår vinter även i Sverige.

– Det stämmer att marknad är nervös för att Ryssland inte ska starta Nord Stream 1 igen efter den årliga servicen. Om det inte sker blir det Europeiska gaslagringsmålet på 80 procent omöjligt att nå, vilket skulle leda till en ansträngd situation i vinter, säger Patric Elmén till DN.

Södra Sverige extra utsatt

När gasmarknaden i övriga Europa påverkas sannolikt södra Sverige värre än de nordligare delarna av landet. 

– Snittpriset för juni månad var det högsta junipriset någonsin för alla prisområden. För södra Sverige, elområde 3 och 4, har vi aldrig haft så höga priser som nu för enskilda timmar historiskt i juli månad, säger Emma Borgström, försäljningschef på Eon, till Dagens Nyheter.

Foto: N. J. Mirkovic

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 30

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen