JUST NU: Effekten på Forsmarks kärnkraftverk kan höjas

2022 07 15

Forsmarks kraftgrupp vill att Forsmark 1 ska kunna leverera mer el i höst.

Förhandlingar pågår mellan Forsmarks kraftgrupp och Svenska Kraftnät.

Den förstnämnda parten är hoppfulla om att få tillstånd att öka effektuttaget från Forsmarks kärnkraftverk, rapporterar SVT.

Det skulle innebära ett ökat effektuttag med 100 megawatt mellan 2022-2023 om det aktiveras nu i höst.

Planerat för höjt effektuttag

Kärnkraftverket har rustats upp för att klara en upptrappning fram till dess att det planeras att tas ur bruk.

 – De senaste tio åren har vi moderniserat anläggningen för att den ska hålla fram till det planerade produktionsstoppet 2041. I samband med det har vi även planerat för att höja effektuttaget, säger Johan Börjesson, vice vd på Forsmarks kraftgrupp, enligt SVT.

50 000 villor

Om kraftgruppen får sin vilja igenom skulle den ökade leveransen av el motsvara en årlig elförbrukning för 50 000 villor.

Många hoppas sannolikt samtidigt att det ska bidra till att minska elpriserna, som skjutit i höjden den senaste tiden.

Detta vill emellertid inte Vattenfall kommentera, rapporterar kanalen.

– Det är en väldigt svår omvärldssituation just nu så jag vill inte ens spekulera i om effekthöjningen kan komma att påverka elpriset, säger Johan Börjesson.

Inväntar tillstånd

Vad som nu väntar är en tillståndsprocess där Svenska kraftnät och Strålskyddsmyndigheten är inblandade. 

Lagom till 8 oktober vill Forsmarks kraftgrupp ha grönt ljus för att öka effekten i kärnkraftverket.

Rekorddyra elpriser

I måndags sköt elpriserna i stora delar av Sverige i höjden. 

Under en period steg priset till 6 kronor per kilowattimme inklusive skatt, moms och avgifter i södra Sverige, vilket var högst någonsin genom tiderna för en sommardag.

Det tråkiga beskedet för många hushåll är att höga priser kan komma att bestå.

– Om vi utgår ifrån terminspriserna så ser vi högre priser än vad vi är vana med under en lång tid framöver, säger Patric Elmén, preschef på Eon, till Dagens Nyheter.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen