JUST NU: Effekten på Forsmarks kärnkraftverk kan höjas

2022 07 15

Forsmarks kraftgrupp vill att Forsmark 1 ska kunna leverera mer el i höst.

Förhandlingar pågår mellan Forsmarks kraftgrupp och Svenska Kraftnät.

Den förstnämnda parten är hoppfulla om att få tillstånd att öka effektuttaget från Forsmarks kärnkraftverk, rapporterar SVT.

Det skulle innebära ett ökat effektuttag med 100 megawatt mellan 2022-2023 om det aktiveras nu i höst.

Planerat för höjt effektuttag

Kärnkraftverket har rustats upp för att klara en upptrappning fram till dess att det planeras att tas ur bruk.

 – De senaste tio åren har vi moderniserat anläggningen för att den ska hålla fram till det planerade produktionsstoppet 2041. I samband med det har vi även planerat för att höja effektuttaget, säger Johan Börjesson, vice vd på Forsmarks kraftgrupp, enligt SVT.

50 000 villor

Om kraftgruppen får sin vilja igenom skulle den ökade leveransen av el motsvara en årlig elförbrukning för 50 000 villor.

Många hoppas sannolikt samtidigt att det ska bidra till att minska elpriserna, som skjutit i höjden den senaste tiden.

Detta vill emellertid inte Vattenfall kommentera, rapporterar kanalen.

– Det är en väldigt svår omvärldssituation just nu så jag vill inte ens spekulera i om effekthöjningen kan komma att påverka elpriset, säger Johan Börjesson.

Inväntar tillstånd

Vad som nu väntar är en tillståndsprocess där Svenska kraftnät och Strålskyddsmyndigheten är inblandade. 

Lagom till 8 oktober vill Forsmarks kraftgrupp ha grönt ljus för att öka effekten i kärnkraftverket.

Rekorddyra elpriser

I måndags sköt elpriserna i stora delar av Sverige i höjden. 

Under en period steg priset till 6 kronor per kilowattimme inklusive skatt, moms och avgifter i södra Sverige, vilket var högst någonsin genom tiderna för en sommardag.

Det tråkiga beskedet för många hushåll är att höga priser kan komma att bestå.

– Om vi utgår ifrån terminspriserna så ser vi högre priser än vad vi är vana med under en lång tid framöver, säger Patric Elmén, preschef på Eon, till Dagens Nyheter.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen