Ebba Busch till angrepp mot svensk media

2024 09 11

Tonläget var högt under den första partiledardebatten efter riksdagens öppnande.

Det dröjde inte länge förrän Jimmie Åkesson (SD) och Magdalena Andersson (S) rök ihop.

SD-ledaren pressade Magdalena Andersson om samarbetspartnern Vänsterpartiet, efter en rad avslöjanden om att V-politiker utryckt sig antisemitiskt.

– Jag har naturligtvis väldigt starka synpunkter på att till exempel Socialdemokraternas ungdomsförbund ser mellan fingrarna när det gäller antisemitiska utfall. Detsamma gäller Vänsterpartiet vars företrädare gång på gång träder över den gräns som jag nyss talade om, sade Åkesson och konstaterade att han är ”genuint intresserad av hur Magdalena Andersson ser på detta”.

– Är Magdalena Andersson beredd att bilda regering med partier som inte klarar av att hålla den här gränsen mot antisemitism?

Magdalena Andersson svarade genom att antyda att Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson måste sopa rent framför egen dörr.

– Kanske kunde Jimmie Åkesson då börja att inte ha en person som menar att judar inte kan vara svenskar som ordförande i svenska OSSE-delegationen, framhöll S-ledaren enligt Expressen.

Andersson syftar på ett tidigare uttalande från riksdagsledamoten Björn Söder (SD).

S-ledaren nämnde även SD:s anonyma konton på sociala medier.

– Kanske skulle Jimmie Åkesson när han lämnar den här debatten gå upp till sin trollfabrik, finansierad med skattepengar, och be dem ta julledigt nu så vi slipper se dem sprida sin vit makt-propaganda.

Ebba Busch till angrepp mot media

Under debatten tog Kristdemokraternas Ebba Busch även upp antisemitism bland företrädare för Vänsterpartiet. 

Liksom Jimmie Åkesson vände sig Busch till Magdalena Andersson. KD-ledaren krävde att S-ledaren ”rensar upp i sitt regeringsunderlag".

Hon utvecklar sitt resonemang efter debatten. 

I en intervju med Aftonbladet kräver Busch att Magdalena Andersson utesluter Vänsterpartiet från sitt regeringsunderlag om de har kvar företrädare som uttryckt sig antisemitiskt.

– Så hård borde hon vara, säger Busch till Aftonbladet.

KD-ledaren går även till angrepp mot svensk media. Busch anser att rapportering om incidenterna inom V varit undermålig.

– Jag tycker det är intressant att det har varit lägre medierapportering, detta är min bild, då det rör vänstersidan när det rör antisemitism. Här tycker jag att Magdalena Andersson och medier har ett ansvar att ta, säger hon till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen