Ebba Busch (KD) går ut med uppmärksammat erkännande

2023 05 29

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch går idag ut i tv med ett uppmärksammat medgivande.

Elstödet förtjänar kritik.

Det erkänner nu KD-ledaren som medger att det fanns stora brister i hur systemet var uppbyggt, rapporterar TV4.

Framför allt bottnar självkritiken i att stödet inte var behovsprövat, jämfört med till exempel ett bostadsbidrag.

– Det är sådant som regeringen själv tar initiativ till. Här utgår vi från ett fyrkantigt EU-system, där vi inte kan göra den typen av skillnader, säger hon till tv-kanalen.

Miljonärer fick stora summor

Bakgrunden är att den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten tillika miljonären och debattören, Jan Emanuel, gick ut och berättade att han fick orimligt mycket pengar tillbaka på elstödet.

Pengar som kommer från elförbrukning han lagt ned på att värma poolen och semesterboenden medan barnfamiljer och fattigpensionärer inte alls kom i närheten av de summorna – vilket fick S-profilen att påstå att det hela rör sig om ett stort systemfel.

"Inte värdigt"

Och Jan Emanuel har rätt i sin kritik, anser Ebba Busch.

Hon påpekar att den före detta Robinsondeltagaren inte behöver mer pengar, men att det är så utfallet blir när systemet är baserat på hur mycket man har betalat in i systemet.

– Det är därför jag säger att det här, det är inte ett värdigt system. Ett välfärdssystem ska inte hålla på med elstöd, säger Ebba Busch till TV4.

En följetong

Elstödet har varit en följetong för Ebba Busch under den första delen av regeringens mandatperiod.

Som närings- och energiminister har hon ofta fått stå till svars för den kritik och de frågor som riktats mot regeringen när det gällde vinterns höga elpriser.

Förra veckan riktades också en internationell uppmaning mot ministern från EU om att fasa ut elstödet.

– Kommissionen säger samtidigt att regeringen borde vara redo att ge nya riktade stöd till hushåll och företag om det skulle bli nya energiproblem i landet, säger rapporterade Liljeheden som är Sveriges Radios utsända EU-korrespondent.

Elförbrukning hemlig

Hur stor elförbrukning Ebba Busch själv har haft, och vad hon därmed har tagit emot i elstöd, vill hon inte gå ut med.

– Det håller jag för mig själv. Det tycker jag att väldigt många svenskar ska ha rätt till, att inte behöva dela med sig av vad deras elräkningar är på, sade hon till SVT i januari.

LÄS MER: Så höga blev partiledarnas elräkningar – en sticker ut

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen