BEKRÄFTAR: Dumpar Viaplay

2024 02 07

Krisen för streamingtjänsten Viaplay tycks grävas allt djupare.

På onsdagen ger Schibsted i Norge besked om att man dumpar Viaplay.

Den stora mediekoncernen meddelar att man helt enkelt gör sig av med sitt innehav i bolaget efter att aktien fallit 96,5 procent sedan köpen för bara ett par månader sedan, rapporterar Dagens industri.

– Efter en grundlig utvärdering av fördelarna med våra optioner, och med tanke på den förväntade förändringen i vår företagsstruktur, har vi tagit beslutet att avveckla vår investering i Viaplay, framhåller avgående koncernchefen Kristin Skogen Lund i en kommentar enligt tidningen.

Ändrar sig

Schibstedt äger bland annat Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Blocket.

I september förra året köpte man tio procent av aktierna i Viaplay med motiveringen att man såg finansiella fördelar med en sådan investering.

Nu har man alltså ändrat sig, samtidigt som koncernen kommunicerar att man gör en nettovinst på 21, miljarder norska kronor.

Motsvarande period året innan parkerade resultatet på 278 miljoner.

Flera krisbesked

Viaplay har den senaste tiden levererat krisbesked efter krisbesked.

Bland annat har man missat målet på 6,6-6,7 miljoner abonnenter .

– Under 2023 uppgick koncernens preliminära omsättning till 18,56 miljarder kronor med en rörelseförlust, före jämförelsestörande poster och resultat från intressebolag, på cirka 1,11 miljarder kronor, uppgav Viaplay Group tidigare i ett pressmeddelande.

Viaplay har försenat kvartalsrapporten för kvartal fyra till den 22 februari.

Foto: Viaplay Group

Text: Redaktionen


USA varnar för jätteattack – ”kan förändra allt”

2025 02 14

Israel planerar en storskalig attack mot iranska kärnanläggningar.

Det framgår av amerikanska underrättelseuppgifter som The Washington Post har tagit del av.

– USA:s underrättelsetjänst varnar för att Israel sannolikt kommer att inleda en förebyggande attack mot Irans kärnenergiprogram i mitten av året, rapporterar tidningen.

Enligt underrättelserapporten vill Israel försena det iranska arbetet med landets kärntekniska program. En israelisk attack mot anläggningarna bedöms kunna försena utvecklingen av programmet med flera veckor eller månader.  

Israel har länge anklagat Iran för att hemlighet försöka ta fram kärnvapen.  

”Kan förändra hela Mellanöstern”

Den amerikanska underrättelsetjänsten varnar för att en israelisk attack mot kärnanläggningarna kan eskalera spänningen i Mellanöstern och leda till en större konflikt.

Säkerhetsanalytikern Alireza Taghavinia, som är baserad i Irans huvudstad Teheran, delar oron. Han tror att ett israeliskt anfall skulle kunna leda till ett storkrig som involverar USA och flera länder i Mellanöstern.

– En israelisk attack skulle kunna förändra Mellanöstern för alltid, säger han till Newsweek.

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet, gör en liknande bedömning.  

– Jag har svårt att se att iranierna kan låtsas som ingenting, har han sagt till Yle.

– Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.

Vita huset kommenterar

Brian Hughes, talesman för Vita husets nationella säkerhetsråd, har kommenterat underrättelseuppgifterna.

– President Trump kommer inte tillåta att Iran skaffar kärnvapen, säger han till Washington Post.

Hughes vill dock inte kommentera detaljerna i underrättelserapporten.

– Även om han (Trump) föredrar förhandlingar och en fredlig lösning på USA:s långvariga problem med den iranska regimen, kommer han inte vänta hur länge som helst om Iran inte är villigt att förhandla. Det måste ske snart, säger talesmannen om eventuella samtal mellan USA och Iran.

President Trump har tidigare framhållit att han skulle föredra att ingå ett avtal med Iran för att förhindra att diktaturen skaffar kärnvapen. Presidenten har också sagt att han tror att Iran föredrar ett avtal framför en väpnad konflikt.

Foto: Pixabay

Text: Redaktionen


Åkeri går i konkurs efter 66 år

2025 02 13

Åkeriet Ivan Sundgrens Åkeri går i konkurs.

Konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Transportbranschen har precis som många andra lidit av höga kostnader och många åkerier har gått i graven.

På onsdagen kommer besked om att Ivan Sundgrens Åkeri - som har funnits i 66 år och med säte i Söderhamns kommun - går i konkurs.

Efter 66 år

Åkeriet bekräftar konkursen på sociala medier.

– Det är med sorg i hjärtat vi skriver detta sista inlägg eftersom vi själva beslutade att sätta oss i konkurs. Vi fick trots allt vara med i 66 år, framhåller Ivan Sundgrens Åkeri.

– Anledningen till konkursen är bristande lönsamhet på grund av alldeles för dåliga fraktpriser. Alla kostnader har ökat lavinartat det senaste åren och flertalet av våra kunder har tyvärr inte följt den prisökningen.

Priserna stigit

Åkeriet fortsätter.

– Alla som är insatta i flisbranschen vet hur mycket priserna på både chassier och påbyggnationer har gått upp. Och tyvärr så speglar inte prishöjningarna kvaliteten som tyvärr blivit mycket sämre de sista åren. 

– Vi vill rikta ett stort tack till alla er som jobbat hos oss under alla år och alla er som stöttat oss under vårt 66 åriga företagande. 

Utmaningarna inte borta

De ekonomiska utmaningarna hänger kvar på många sätt Riksbankens räntesänkningar till trots.

Sverige befinner sig alltjämt i en lågkonjunktur där många branscher har svårt att få fart på saker.

På onsdagen kommer även besvärande siffror från USA - där inflationen fortfarande är ett stort problem.

Över förväntningarna

Konsumentprisindex steg med 0,5 procent under månaden, vilket innebär att den årliga inflationstakten uppgick till 3 procent, över Dow Jones estimat på 2,9.

Kärn-KPI, exklusive livsmedels- och energipriser, var också högre än prognostiserat, rapporterar CNBC.

Det innebär att amerikanerna lär få fortsätta vänta på nya räntesänkningar.

Inflationstakten på andra sidan Atlanten tycks ha fastnat kring 3 procent och ett av de största problemen är boendekostnaderna - som utgör en stor del i de höga inflationsmätningarna.

Foto: R. Hanas

Text: Redaktionen