De viktigaste faktorerna i kampen om regeringsmakten

2021 06 25

Regeringsrysaren mellan Löfven (S) och Kristersson (M) är ytterst oviss. 

Möjligheterna för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister och undvika ett extraval har minskat senast dygnet då Liberalerna slagit igen dörren. Men Stefans (S) chanser är fortfarande inte obefintliga. Statsministern är ännu så länge den som håller i styråran och han har en viss chans att fortfarande ro hem makten.

🔵 Talar för M-KD-SD-L-sidan:

Lag Kristersson har 174 mandat som ser ut att vara ganska säkra. Ännu så länge finns ingen signal om att någon SD-negativ ledamot i Liberalerna har för avsikt att bryta partilinjen. Alla tycks säga ja till Sabunis linje om att stödja Kristersson. Den relativt starka enigheten inom M-KD-SD-L-sidan är Lag Kristerssons starkaste tillgång.

Det innebär att de behöver bara få över en enda person från andra sidan för att uppnå majoritet. I Västerbotten finns centerpartisten Helena Lindahl som som igår signalerade i ett inlägg på Facebook att hon tröttnat på Stefan Löfven som statsminister.

I dag ser jag inte att den senaste mandatperioden har gett mig skäl att ompröva min uppfattning runt samarbetet med Stefan Löfven. Han har fått sin chans och utfallet har inte varit bra, skriver hon.

Det kan tolkas som en signal till Moderaterna om att hon är övertalningsbar att byta sida. M kan till exempel komma att erbjuda henne en ministerpost. Men det är osäkert om hon i så fall skulle nappa på betet.

Även utan Lindahl har M-KD-SD fler mandat än S-MP-C vilket är avgörande i budgetfrågan där V inte avser att rösta på S-MP-C-budgeten. Budgetfrågan är mycket kritisk för att bilda regering.

🔴 Talar för S-MP-C-V-sidan:

Vänstern är mycket nöjda med att de fällde förslaget om marknadshyror. De vill inte att segerkänslan och alla hurrarop ska bytas ut mot burop vilket blir fallet om V fäller en S-C-MP-budget – och det är den punkten som nu hindrar Löfven från att säkra en seger. De tre partierna har tillsammans med V de 175 mandat som krävs för att göra Löfven till statsminister i en statsministeromröstning.

Men nu när L bytt sida behöver S-MP-C även V:s aktiva ja-röster i budgetomröstningen i höst för att få igenom sin budget – vilken är motorn i politiken. V väntas nämligen rösta passivt ja till Löfven i statsministeromröstningen genom att trycka på gula avstå-knapparna men väntas inte rösta på S-MP-C-budgeten.

Om Stefan (S) kan få V att gå med på att stödja en S-MP-C-budget utan att ställa nya krav samtidigt som han kan utlova Annie (C) att man säger ja till de nya C-kraven som ska kompensera för uteblivna marknadshyror så kanske han kan gå vinnande ur striden. Då sker inget budgetsamarbete med V även om man är beroende av V:s aktiva röster - en svår balansgång för alla inblandade parter.

Extraval runt knuten

Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan tillkomma och klockan tickar nu snabbt mot Löfvens deadline efter helgen.

Om Löfven inte kan säkra majoritet så antas han utlysa extraval vilket innebär att det tredje alternativet, det vill säga att Ulf Kristersson (M) vinner en statsministeromröstning i samband med talmansrundorna är nästan uteslutet.

Men det kan även vara så att han väljer att släppa fram Ulf Kristersson (M) om Centern meddelar att partiet släpper fram en Kristerssonregering baserat på att Centern redan testat alla andra alternativ och inte vill ha extraval.

Motståndarsidans budget

Det är med andra ord ett mycket ovisst läge just nu och närmast omöjligt att sia om vad som kommer att ske. Det är till och med svårare att se en självklar utväg nu än det var vid talmansrundorna vintern 2018-2019.

✅ En fråga som dock är värd att ställa sig är om det kanske är bättre att regera med motståndarsidans budget än att inte regera alls. Frågan är hur många väljare som minns att Löfven regerat på en M-KD-budget tidigare. Och sannolikt är det få av hans egna väljare som håller det emot honom. Men det är oklart om talmannen godtar en regering som inte kan få igenom sin budget.

[yop_poll id="264"]

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

En manet, som egentligen hör hemma i Stilla havet, har upptäckts nära Sverige.

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen


Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen