De viktigaste faktorerna i kampen om regeringsmakten

2021 06 25

Regeringsrysaren mellan Löfven (S) och Kristersson (M) är ytterst oviss. 

Möjligheterna för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister och undvika ett extraval har minskat senast dygnet då Liberalerna slagit igen dörren. Men Stefans (S) chanser är fortfarande inte obefintliga. Statsministern är ännu så länge den som håller i styråran och han har en viss chans att fortfarande ro hem makten.

🔵 Talar för M-KD-SD-L-sidan:

Lag Kristersson har 174 mandat som ser ut att vara ganska säkra. Ännu så länge finns ingen signal om att någon SD-negativ ledamot i Liberalerna har för avsikt att bryta partilinjen. Alla tycks säga ja till Sabunis linje om att stödja Kristersson. Den relativt starka enigheten inom M-KD-SD-L-sidan är Lag Kristerssons starkaste tillgång.

Det innebär att de behöver bara få över en enda person från andra sidan för att uppnå majoritet. I Västerbotten finns centerpartisten Helena Lindahl som som igår signalerade i ett inlägg på Facebook att hon tröttnat på Stefan Löfven som statsminister.

I dag ser jag inte att den senaste mandatperioden har gett mig skäl att ompröva min uppfattning runt samarbetet med Stefan Löfven. Han har fått sin chans och utfallet har inte varit bra, skriver hon.

Det kan tolkas som en signal till Moderaterna om att hon är övertalningsbar att byta sida. M kan till exempel komma att erbjuda henne en ministerpost. Men det är osäkert om hon i så fall skulle nappa på betet.

Även utan Lindahl har M-KD-SD fler mandat än S-MP-C vilket är avgörande i budgetfrågan där V inte avser att rösta på S-MP-C-budgeten. Budgetfrågan är mycket kritisk för att bilda regering.

🔴 Talar för S-MP-C-V-sidan:

Vänstern är mycket nöjda med att de fällde förslaget om marknadshyror. De vill inte att segerkänslan och alla hurrarop ska bytas ut mot burop vilket blir fallet om V fäller en S-C-MP-budget – och det är den punkten som nu hindrar Löfven från att säkra en seger. De tre partierna har tillsammans med V de 175 mandat som krävs för att göra Löfven till statsminister i en statsministeromröstning.

Men nu när L bytt sida behöver S-MP-C även V:s aktiva ja-röster i budgetomröstningen i höst för att få igenom sin budget – vilken är motorn i politiken. V väntas nämligen rösta passivt ja till Löfven i statsministeromröstningen genom att trycka på gula avstå-knapparna men väntas inte rösta på S-MP-C-budgeten.

Om Stefan (S) kan få V att gå med på att stödja en S-MP-C-budget utan att ställa nya krav samtidigt som han kan utlova Annie (C) att man säger ja till de nya C-kraven som ska kompensera för uteblivna marknadshyror så kanske han kan gå vinnande ur striden. Då sker inget budgetsamarbete med V även om man är beroende av V:s aktiva röster - en svår balansgång för alla inblandade parter.

Extraval runt knuten

Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan tillkomma och klockan tickar nu snabbt mot Löfvens deadline efter helgen.

Om Löfven inte kan säkra majoritet så antas han utlysa extraval vilket innebär att det tredje alternativet, det vill säga att Ulf Kristersson (M) vinner en statsministeromröstning i samband med talmansrundorna är nästan uteslutet.

Men det kan även vara så att han väljer att släppa fram Ulf Kristersson (M) om Centern meddelar att partiet släpper fram en Kristerssonregering baserat på att Centern redan testat alla andra alternativ och inte vill ha extraval.

Motståndarsidans budget

Det är med andra ord ett mycket ovisst läge just nu och närmast omöjligt att sia om vad som kommer att ske. Det är till och med svårare att se en självklar utväg nu än det var vid talmansrundorna vintern 2018-2019.

✅ En fråga som dock är värd att ställa sig är om det kanske är bättre att regera med motståndarsidans budget än att inte regera alls. Frågan är hur många väljare som minns att Löfven regerat på en M-KD-budget tidigare. Och sannolikt är det få av hans egna väljare som håller det emot honom. Men det är oklart om talmannen godtar en regering som inte kan få igenom sin budget.

[yop_poll id="264"]

Klädbutik går i konkurs efter 34 år

2025 02 18

En Stockholmsbaserad klädaffär går i graven.

På måndagen kommer nästa konkursbesked - den här gången i modevärlden.

Den Stockholmsbaserade klädbutiken Jupiter - belägen i de centrala delarna av huvudstaden - går i konkurs.

Det rapporterar Habit.

Efter 34 år

1991 slog grundarna upp portarna till den första butiken i Sturegallerian som döptes om till Jupiter 1993. 

Det blev en omedelbar succé och redan från dag ett besökte mängder av modeintresserade män butiken.

Efter 34 år i Stockholm har de ekonomiska utmaningarna nu blivit för stora - och Jupiter går i konkurs.

Ekonomiska problem

En ansökan om konkurs har skickats in till Stockholms tingsrätt och tingsrätten fattade kort därefter beslut om att konkursen skulle genomföras.

Enligt Habit är anledningen till konkursen ekonomiska problem - företaget är på obestånd och kan inte betala skulderna.

Det är Jupiter

Jupiter har i huvudsak fokuserat på herrkläder och sålt allt från tröjor och mössor till byxor, jackor och annat.

De har bland annat sålt kläder från märken som Stone Island, Aspesi, Oscar Jacobsson och Lardini.

– Varumärket Jupiter föddes helt enkelt ur visionen om att förena klassiskt herrmode och modern konfektion med casual wear, förklarar Jupiter om sin verksamhet.

– Men också ur drömmen om att genomföra denna idé med hjälp av starka varumärken som utmärkte sig genom att driva förändring.

Fortsatt tufft

Svensk ekonomi befinner sig fortsatt i en tuff situation.

På måndagen har nya siffror kommit från Statistiska centralbyrån som visar att arbetslösheten ökar.

Arbetslöshetstalet uppgick till 10,6 procent bland kvinnor, en ökning med 2,0 procentenheter.

Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick till 5 231 000 personer säsongrensat och utjämnat. 

Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 68,7 procent.

– I januari 2025 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 592 000, icke säsongrensat, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Det är en ökning med 114 000 personer jämfört med motsvarande månad föregående år. Detta motsvarar ett arbetslöshetstal på 10,4 procent, en ökning med 1,9 procentenheter.

Foto: Jupiter

Text: Redaktionen


Panik i Ukraina – Trumps hemliga krav avslöjat

2025 02 18

Donald Trump har krävt att Ukraina ska förse USA med sällsynta jordartsmetaller som ”betalning” för det amerikanska militära och ekonomiska stödet till landet.

Men den amerikanske presidentens krav på Ukraina är betydligt mer långtgående.

Det avslöjar The Telegraph som tagit del av ett utkast på Trumps kravlista till Ukraina.

Avtalet är daterat den 7 februari och innehåller omfattande krav på Ukraina.

I korthet innebär det en fullständig amerikansk kolonisering av det krigsdrabbade landets ekonomi. Trump vill ta kontroll över allt från hamnar och infrastruktur till olja och gas.

– Villkoren i kontraktet som landade på Volodymyr Zelenskyjs kontor för en vecka sedan innebär en amerikansk ekonomisk kolonisering av Ukraina, för all juridisk framtid, rapporterar The Telegraph.

– Dokumentet har orsakat bestörtning och panik i Kyiv.

”Betala oss först, sedan era barn”

I avtalet föreslår Trump att USA och Ukraina ska bilda en gemensam investeringsfond för att säkerställa att "fientliga parter i konflikten inte gynnas av återuppbyggnaden av Ukraina".

Vidare föreslås det att USA ska få rätt till 50 procent av de intäkter som Ukraina får från sina naturtillgångar.

I avtalet står det också att USA ska tilldelas 50 procent av ”alla nya licenser som utfärdas till tredje part”.

– Den klausulen betyder "betala oss först, och ge sedan era barn mat", säger en källa med insyn i förhandlingarna till The Telegraph.

Ett nytt Versaillesfördrag

Villkoren i avtalet beskrivs som mer belastande än det krigsskadestånd som Tyskland fick betala till de allierade efter första världskriget – det så kallade Versaillesfördraget.

Om avtalet skulle accepteras skulle det innebära att Ukraina tvingas ge upp en större summa av sitt BNP än det krigsskadestånd som Tyskland ålades efter första världskriget.

Donald Trump har tidigare varnat Ukraina för att avstå från att göra en ”deal” med USA.

–  De kanske ingår ett avtal eller kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Foto:

Text: Redaktionen