JUST NU: Därför sjunker bränslepriset i Sverige

2022 08 10

Den senaste tiden har priserna på bensin och diesel sjunkit.

Bränslefrågan har varit en het potatis under hela våren och sommaren.

När Ryssland invaderade Ukraina eskalerade priserna på bensin och diesel till rekordnivåer som slog hårt mot bilister i hela Sverige.

Dollarn förvärrade saken

Även USA bar viss “skuld” i de skenande bränslepriserna.

Den amerikanska dollarna stärktes i förhållande till den svenska kronan vilket fick konsekvenser även för de privatpersoner som tankade vid pump.

Detta då råoljan handlas i dollar, skriver Dagens Nyheter.

Ökad nyproduktion

Nu upplevs dock en kraftig svängning i priset.

Detta eftersom de 23 medlemsländerna i OPEC, Organization of the Petroleum Exporting Countries, har bestämt sig för att öka produktionen av råolja med nästan 650 000 fat – varje dag.

Denna ökning ger nu effekt även vid svenska pumpar, uppger DN, och kompenserar för den ryska olja som tagits ur ekvationen

Lägsta priset sedan invasionen

Idag föll dieselpriset under 23 kronor litern.

95-oktanig bensin ligger på cirka 19 kronor, och har till och med varit under siffran på flera platser i landet de senaste dagarna.

Bränslet har inte haft de nivåerna sedan före invasionen av Ukraina.

Oklar höst

Det är dock svårt att förutse hur priserna kommer se ut under hösten.

OPEC kommer att fortsätta sin nyproduktionen med 100 00 fat per dag i september, vilket dock är väldigt mycket lägre än vad exempelvis Joe Biden har krävt.

– Jag tror att vare sig jag eller någon annan kan säga vad priserna kommer att vara under hösten, säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, till DN.

Hon tillägger:

– Men att det kommer att vara fortsatt volatilt (skiftande, red. anm.), det tror jag.

Infekterad fråga

Frågan om bensin och diesel har varit mycket infekterad i den inrikespolitiska debatten under året.

Bland annat satte riksdagen tidigare i somras stopp för Socialdemokraternas förslag att kompensera svenska bilägare med 1 000 – 1 500 kronor som plåster på såren för de höga priserna.

Ett beslut som startade ett stort gräl mellan flera partiet.

– Det är ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker knappt till en tank, sade Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson till SR Ekot.

MP: "Barn kan inte äta bensin"

Även Miljöpartiet har engagerat sig i diskussionen, som snarare vill se andra förslag än att sänka priset vid pump för att stödja de som drabbats hårt av inflationen och höga bränslepriset.

Till exempel att sänka livsmedelsmomsen.

– Billigare livsmedel skulle till exempel hjälpa gamla och ensamstående föräldrar. Barn kan inte äta bensin, även om de andra partierna verkar tro det, sade Märta Stenevi till Aftonbladet i juli.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen