JUST NU: Därför sjunker bränslepriset i Sverige

2022 08 10

Den senaste tiden har priserna på bensin och diesel sjunkit.

Bränslefrågan har varit en het potatis under hela våren och sommaren.

När Ryssland invaderade Ukraina eskalerade priserna på bensin och diesel till rekordnivåer som slog hårt mot bilister i hela Sverige.

Dollarn förvärrade saken

Även USA bar viss “skuld” i de skenande bränslepriserna.

Den amerikanska dollarna stärktes i förhållande till den svenska kronan vilket fick konsekvenser även för de privatpersoner som tankade vid pump.

Detta då råoljan handlas i dollar, skriver Dagens Nyheter.

Ökad nyproduktion

Nu upplevs dock en kraftig svängning i priset.

Detta eftersom de 23 medlemsländerna i OPEC, Organization of the Petroleum Exporting Countries, har bestämt sig för att öka produktionen av råolja med nästan 650 000 fat – varje dag.

Denna ökning ger nu effekt även vid svenska pumpar, uppger DN, och kompenserar för den ryska olja som tagits ur ekvationen

Lägsta priset sedan invasionen

Idag föll dieselpriset under 23 kronor litern.

95-oktanig bensin ligger på cirka 19 kronor, och har till och med varit under siffran på flera platser i landet de senaste dagarna.

Bränslet har inte haft de nivåerna sedan före invasionen av Ukraina.

Oklar höst

Det är dock svårt att förutse hur priserna kommer se ut under hösten.

OPEC kommer att fortsätta sin nyproduktionen med 100 00 fat per dag i september, vilket dock är väldigt mycket lägre än vad exempelvis Joe Biden har krävt.

– Jag tror att vare sig jag eller någon annan kan säga vad priserna kommer att vara under hösten, säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, till DN.

Hon tillägger:

– Men att det kommer att vara fortsatt volatilt (skiftande, red. anm.), det tror jag.

Infekterad fråga

Frågan om bensin och diesel har varit mycket infekterad i den inrikespolitiska debatten under året.

Bland annat satte riksdagen tidigare i somras stopp för Socialdemokraternas förslag att kompensera svenska bilägare med 1 000 – 1 500 kronor som plåster på såren för de höga priserna.

Ett beslut som startade ett stort gräl mellan flera partiet.

– Det är ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker knappt till en tank, sade Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson till SR Ekot.

MP: "Barn kan inte äta bensin"

Även Miljöpartiet har engagerat sig i diskussionen, som snarare vill se andra förslag än att sänka priset vid pump för att stödja de som drabbats hårt av inflationen och höga bränslepriset.

Till exempel att sänka livsmedelsmomsen.

– Billigare livsmedel skulle till exempel hjälpa gamla och ensamstående föräldrar. Barn kan inte äta bensin, även om de andra partierna verkar tro det, sade Märta Stenevi till Aftonbladet i juli.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen