JUST NU: Därför sjunker bränslepriset i Sverige

2022 08 10

Den senaste tiden har priserna på bensin och diesel sjunkit.

Bränslefrågan har varit en het potatis under hela våren och sommaren.

När Ryssland invaderade Ukraina eskalerade priserna på bensin och diesel till rekordnivåer som slog hårt mot bilister i hela Sverige.

Dollarn förvärrade saken

Även USA bar viss “skuld” i de skenande bränslepriserna.

Den amerikanska dollarna stärktes i förhållande till den svenska kronan vilket fick konsekvenser även för de privatpersoner som tankade vid pump.

Detta då råoljan handlas i dollar, skriver Dagens Nyheter.

Ökad nyproduktion

Nu upplevs dock en kraftig svängning i priset.

Detta eftersom de 23 medlemsländerna i OPEC, Organization of the Petroleum Exporting Countries, har bestämt sig för att öka produktionen av råolja med nästan 650 000 fat – varje dag.

Denna ökning ger nu effekt även vid svenska pumpar, uppger DN, och kompenserar för den ryska olja som tagits ur ekvationen

Lägsta priset sedan invasionen

Idag föll dieselpriset under 23 kronor litern. 

95-oktanig bensin ligger på cirka 19 kronor, och har till och med varit under siffran på flera platser i landet de senaste dagarna.

Bränslet har inte haft de nivåerna sedan före invasionen av Ukraina.

Oklar höst

Det är dock svårt att förutse hur priserna kommer se ut under hösten.

OPEC kommer att fortsätta sin nyproduktionen med 100 00 fat per dag i september, vilket dock är väldigt mycket lägre än vad exempelvis Joe Biden har krävt.

– Jag tror att vare sig jag eller någon annan kan säga vad priserna kommer att vara under hösten, säger Jessica Alenius, vd för branschorganisationen Drivkraft Sverige, till DN.

Hon tillägger:

– Men att det kommer att vara fortsatt volatilt (skiftande, red. anm.), det tror jag.

Infekterad fråga

Frågan om bensin och diesel har varit mycket infekterad i den inrikespolitiska debatten under året.

Bland annat satte riksdagen tidigare i somras stopp för Socialdemokraternas förslag att kompensera svenska bilägare med 1 000 – 1 500 kronor som plåster på såren för de höga priserna.

Ett beslut som startade ett stort gräl mellan flera partiet.

– Det är ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker knappt till en tank, sade Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson till SR Ekot.

MP: "Barn kan inte äta bensin"

Även Miljöpartiet har engagerat sig i diskussionen, som snarare vill se andra förslag än att sänka priset vid pump för att stödja de som drabbats hårt av inflationen och höga bränslepriset.

Till exempel att sänka livsmedelsmomsen. 

– Billigare livsmedel skulle till exempel hjälpa gamla och ensamstående föräldrar. Barn kan inte äta bensin, även om de andra partierna verkar tro det, sade Märta Stenevi till Aftonbladet i  juli.

Foto: E. Mclean

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen