NY MÄTNING: Dåliga nyheter för Centerpartiet

2022 10 06

Väljarna fortsätter att lämna Centerpartiet. 

Det visar en ny opinionsundersökning, knappt en månad efter valet.

I SVT/Novus oktobermätning uppger 5,7 procent av de tillfrågade att de skulle lägga sin röst på Annie Lööfs parti. En statistiskt säkerställd nedgång med 1,4 procentenheter.

Annies besked påverkar

I ett försök att förklara den låga opinionen framhåller partisekreteraren Michael Arthursson för SVT att Lööfs besked att hon ska lämna partiledarrollen påverkar:

– Annie Lööf har spelat en väldigt stor roll för Centerpartiet under sin långa tid som partiledare, så det skapar naturligtvis en viss osäkerhet.

Redan utifrån valresultatet framgick det klart och tydligt att det det gamla bondepartiet har det tufft. Valet gav dem till slut 6,7 procent, en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med 2018.

I denna opinionsundersökning blev debaclet än tydligare i och med tappet på ytterligare en procentenhet.

Statistiskt säkerställd

– Centerpartiets nedgång är statistiskt säkerställd, medan förändringen i de övriga partiernas resultat ligger inom felmarginalen, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Utifrån landet kommer kritik.

– Jag tycker att vi har navigerat fel – speciellt från partiledningens sida strategiskt – att vi hamnat i det rödgröna blocket, framhåller Magnus Thulin (C), ersättare i riksdagen och regionfullmäktige Skåne, för kanalen.

Han understryker som många andra C-politiker vikten av att inte fortsätta det hårdnackade motståndet mot SD.

– Framåt tycker jag vi ska vara en självständig borgerlig kraft som får igenom Centerpartiets sakpolitik, och det innebär ju i praktiken att vi antagligen måste samarbeta med alla partier i Sveriges riksdag.

SD återtar andraplatsen

Opinionsundersökningen i sin helhet återges nedan, men bland övriga partier kan noteras att SD enligt SVT/Novus fortsatt är näst största parti. Man får 20,8 i den här undersökningen, medan M stannar på 19,6.

I gårdagens mätning från  Aftonbladet/Demoskop var M näst största parti.

Hela mätningen 

Här är Novus nya mätning för oktober jämfört med september

🔴Vänsterpartiet                    7,2         -0,7
🔴Socialdemokraterna     31,1        +0,8
🟢Miljöpartiet                          5,0        +0,5
🟢Centern                                  5,7         -1,4
🔵Liberalerna                           4,1          -1,1
🔵Moderaterna                     19,6        +2,5
🔵Kristdemokraterna           4,9         -1,0
🔵Sverigedemokraterna   20,8         -0,3
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,0          -0,8
🔴🟢 S+V+MP                        43,3         +0,6
🟢      Centern                             5,7          -1,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,4          +0,1
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       110 + 26 + 18 + 20 = 174      
🔴🟢 S+V+MP              110 + 26 + 18 = 154
🟢      Centern                20 = 20
🔵🔵 M+KD+SD+L    69 + 17 + 74 + 15 = 175
 
◾Mätningen är genomförd   12 september –  2 oktober.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen