JUST NU: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

2022 05 31

Svenska banker är inte förbereda för en kontanthantering vid en kris där elen försvinner.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, säger KTH-professorn Niklas Arvidsson till SVT Nyheter.

Riksbankens chef Stefan Ingves framhävde förra veckan, i samband med att den finansiella stabilitetsrapporten presenterades, att det måste finnas en ”logistisk beredskap” hos bankerna för att hantera kontantuttag.

Ökar med 100 procent

Enligt Riksbankens chef är det troligtvis första gången som frågan om kontanter finns med i stabilitetsrapporten.

– Därför att när vi nu ser vad som hänt i det svenska systemet är det så att när Ryssland invaderade Ukraina så finns det vissa enskilda dagar när kontantuttagen ökar med upp till 100 procent, kommenterade Stefan Ingves på en pressträff förra veckan.

Manuell service

Rysslands invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetsläget har skapat nya förutsättningar.

– Det här innebär att bankerna bör fundera igenom hur man hanterar manuell service. Och då menar jag manuell service inte enbart bankomater, för om elen är borta fungerar inte bankomaterna heller, konstaterade Stefan Ingves.

Har förbättrats

Enligt Niklas Arvidsson har bankernas kontanthantering förbättrats senaste åren, framför allt efter en ny lag som trädde i kraft 2020. Men det finns fortfarande stora risker vid en kris.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, det gäller inte bara bankomater utan även kort, Swish och alla typer av betaltjänster. Försvinner elen skulle vi i princip vara beroende av de kontanter som finns ute hos allmänheten, och det är inte speciellt mycket. Slår man ut det handlar det kanske om 3 000-5 000 kronor per person, säger han till SVT.

Myndighetens uppmaning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare uppmanat Sveriges befolkning att ha kontanter tillgängliga om krisen skulle slå till.

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sa Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Unikt förbud om bensin- och dieselbilar – första landet i världen

2025 11 13

FN:s klimattoppmöte COP30 fortsätter att skapa rubriker.

Under det två veckors långa mötet försöker världens länder enas om åtgärder för att minska utsläppen.

Nu har ett afrikanskt land tagit ett historiskt kliv.

Det handlar om Etiopien som blir det första landet i världen att förbjuda import av bensin- och dieselbilar. Från och med 2025 kommer importerade bilar och lastbilar inte längre tillåtas drivas av fossila bränslen.

Syftet med förbudet är att minska koldioxidutsläppen, men också att lindra landets stora bränslebrist och stödja ekonomin. En av Etiopiens största utgifter just nu är import av bränsle, rapporterar The Guardian.

Samtidigt saknar ungefär hälften av landets invånare tillgång till el. Den nyinvigda renässansdammen vid Blå Nilen ska dock åtgärda problemet. Enligt den etiopiska regimen ska dammen, som invigdes i september, förse hela landet med elektricitet.

– Vi har en enorm potential inom förnybar energi, säger landets transportminister Bareo Hassen till The Guardian.

EU har satt deadline

Sverige och övriga medlemsländer i EU har tidigare enats om att nya bilar inte längre kommer att få producera några koldioxidutsläpp från och med 2035. Beslutet innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

”Parentes i historien”

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har beskrivit elektrifieringen av fordonsflottan som avgörande för den gröna omställningen.

– Förbränningsmotorn är en parentes i historien och det måste alla förstå, sade Pourmokhtari till GP i början av förra året.

Tidöpartierna är dock inte eniga i frågan. Sverigedemokraterna är en stor motståndare till ett förbud mot bensin- och dieselbilar och KD har öppnat för att revidera eller riva upp beslutet.

LÄS OCKSÅ: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Nytt salt rekommenderas – efter stora larmet

2025 11 13

Saltets påverkan på kroppen kan vara större än vi tidigare trott.

Det varnar Hjärt- och Lungfonden för i en stor studie.

Forskningen visar att ett för högt saltintag inte bara påverkar blodtrycket, utan också leder till förändringar i ämnesomsättningen – något som i längden kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Nu går saltproducenten Falksalt ut med en uppmaning till allmänheten.

Företaget rekommenderar svenska folket att välja mineralsalt – som naturligt innehåller 35 procent mindre natrium.

– Vi tycker att det är otroligt bra att riskerna med salt uppmärksammas och att det forskas på området. Vi har under flera år drivit initiativet ”Länge leve folksältan”, där vi vill inspirera fler att salta smartare. Ett enkelt men viktigt steg är att byta ut vanligt bordssalt mot vårt mineralsalt, som naturligt innehåller 35 procent mindre natrium, säger Linda Eriksson, Product Manager på Falksalt.

Hävdar: Flera fördelar

Linda Eriksson slår ett slag för Falksalts eget mineralsalt, som enligt henne har flera fördelar:

- 35 procent mindre natrium än vanligt bordssalt

- 100 procent naturlig förening av natriumklorid och kaliumklorid

- Berikat med jod och mineraler

- Samma goda smak och sälta som vanligt salt

LÄS MER: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

FAKTA: Salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- Livsmedelsverket rekommenderar att man inte bör få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas.

Källa: Livsmedelsverket

LÄS OCKSÅ: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Foto: mkupiec7

Text: Redaktionen