20 juli 2026

JUST NU: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

2022 05 31

Svenska banker är inte förbereda för en kontanthantering vid en kris där elen försvinner.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, säger KTH-professorn Niklas Arvidsson till SVT Nyheter.

Riksbankens chef Stefan Ingves framhävde förra veckan, i samband med att den finansiella stabilitetsrapporten presenterades, att det måste finnas en ”logistisk beredskap” hos bankerna för att hantera kontantuttag.

Ökar med 100 procent 

Enligt Riksbankens chef är det troligtvis första gången som frågan om kontanter finns med i stabilitetsrapporten.

– Därför att när vi nu ser vad som hänt i det svenska systemet är det så att när Ryssland invaderade Ukraina så finns det vissa enskilda dagar när kontantuttagen ökar med upp till 100 procent, kommenterade  Stefan Ingves  på en pressträff förra veckan.

Manuell service

Rysslands invasion av Ukraina och det försämrade säkerhetsläget har skapat nya förutsättningar.  

– Det här innebär att bankerna bör fundera igenom hur man hanterar manuell service. Och då menar jag manuell service inte enbart bankomater, för om elen är borta fungerar inte bankomaterna heller, konstaterade Stefan Ingves.

Har förbättrats

Enligt Niklas Arvidsson har bankernas kontanthantering förbättrats senaste åren, framför allt efter en ny lag som trädde i kraft 2020. Men det finns fortfarande stora risker vid en kris.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, det gäller inte bara bankomater utan även kort, Swish och alla typer av betaltjänster. Försvinner elen skulle vi i princip vara beroende av de kontanter som finns ute hos allmänheten, och det är inte speciellt mycket. Slår man ut det handlar det kanske om 3 000-5 000 kronor per person, säger han till SVT.

Myndighetens uppmaning 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare uppmanat Sveriges befolkning att ha kontanter tillgängliga om krisen skulle slå till.

Summan som svenska folket bör ha till förfogande i kontanter om krisen kommer är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sa Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


Nya regler för plastpåsar

2026 08 12

Nu skärps reglerna för plastanvändning i hela EU, inklusive Sverige.

Under onsdagen träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft.

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

I Sverige kommer bland annat plastpåsar för frukt och grönt att förbjudas i matbutiker. Förbud kommer även att införas för engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo.

Organisationen Håll Sverige Rent beskriver lagändringarna som betydande och konstaterar att svenska konsumenter kommer att märka stor skillnad.

– Färre engångsförpackningar kommer att finnas tillgängliga, och fler produkter kan komma att säljas i återanvändbara förpackningar. Mataffärer, restauranger och hotell kan behöva anpassa sig genom att erbjuda flergångsalternativ, uppger organisationen.

Hela listan: Förbuden i matbutiker

De skärpta kraven kommer att införas successivt. Men redan nu väntas matbutiker runt om i landet börja anpassa sig till de nya reglerna.

När det gäller förbud mot plastförpackningar i matbutiker gäller följande:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Motiveringen är bland annat risken för att plastpåsarna blir skräp och hamnar i havet. 

- Omslagsplast som används för att bunta varor förbjuds senast 2030. Exempelvis kommer majs- och ölburkar inte längre att buntas ihop med omslagsplast.

- Nät och plastpåsar för frukt och grönt förbjuds senast 2030. Förbudet omfattar förpackningar med en vikt under 1,5 kilo.

LÄS MER: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Övergripande syftet 

Det övergripande syftet med lagändringar är att uppnå en minskning av plastanvändningen inom EU. Målet är att varje medlemsstat ska minska sitt förpackningsavfall med 5 procent till 2030 jämfört med 2018.

– Vi välkomnar att EU nu ställer tydligare krav på producenterna och samtidigt gör det lättare för konsumenter att välja återanvändbara och mer hållbara förpackningar till sin mat och dryck. Det är nödvändigt om vi ska minska berget av engångsplast, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent. 

LÄS OCKSÅ: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: Hans resp cocoparisienne

Text: Redaktionen