UPPGIFTER: Då sänks räntan

2023 09 21

Flera bedömare menar att räntesänkningar kan vara inom räckhåll.

De tunga beskeden har haglat in för alla med bolån under det senaste året.

Efter en längre tid av låga räntor har Riksbanken på kort tid höjt styrräntan kraftigt.

I syfte att bekämpa den höga inflationen har Riksbanken nu höjt styrräntan till 4 procent, och pekar på att den kan komma att höjas ytterligare en gång.

Olika bedömningar

Nu menar dock flera bedömare att höjningen var den sista för den här gången.

Riksbanken själva framhåller i sin prognos att räntan toppar på 4,10 procent under det tredje kvartalet 2024.

Därefter menar de att räntan kommer att falla tillbaka enligt en måttlig prognos där den når 3,69 procent under 2026.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

KI och Nordea

Konjunkturinstitutet tror att räntan nu har nått sin topp på 4 procent, och tror på en första sänkning i april nästa år.

Enligt Nordeas prognos kommer den första sänkningen att ske i september nästa år.

– Man kan förvänta sig att räntan kommer att börja gå ner under andra halvåret nästa år, säger Nordeas analytiker Susanne Spector till GP.

För högt tryck

Enligt Riksbankens mer konservativa prognos kan vi alltså få vänja oss med högre räntor under en längre tid, medan mer aggressiva prognoser pekar på en sänkning till våren eller hösten.

Riksbanken framhåller alltjämt att inflationstrycket i Sverige är alldeles för högt

– Inflationstrycket är fortfarande för högt. Tjänstepriserna fortsätter att öka i snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt.

“Under en längre tid”

Myndigheten understryker samtidigt att ytterligare en höjning kan komma.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare. Liksom tidigare är bedömningen att penningpolitiken behöver vara åtstramande under en längre period för att inflationen ska falla tillbaka och varaktigt stabiliseras nära målet på 2 procent.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Säljs för 10 000 kronor kilot – finns i svenska skogar

2024 10 21

En svamp som finns i svenska skogar säljs utomlands för 10 000 kronor kilot.

Det handlar om en svamp som heter goliatmusseron.

Den har beskrivits som världens dyraste svamp, och finns i flera svenska skogar, rapporterar SVT.

Svampen säljs för 10 000 kronor kilot i Japan.

Och svampfynden i Sverige är omgärdade av ett stort hemlighetsmakeri.

Risk för ”massinvasion” i skogen

Svampexperter som hittar goliatmusseron har uppmanats att inte registrera fynden för allmänheten, uppger kanalen.

Enligt uppgifter har det gjorts många fynd av svampen i en skog i Huddinge, men SVT uppmanas av kommunen att inte berätta för sina tittare vilken skog det handlar om.

– Eftersom svampen är så pass dyrbar kan det skapa en massinvasion av människor som vill hitta svampen, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen, till kanalen.

Finns på flera håll i Sverige

Goliatmusseron finns dock inte bara i den hemlighetsfulla skogen i Huddinge, utan även på flera andra håll i Sverige.

Den är vanligast i norra Sverige, men har även hittats i Småland och Västergötland.

Svampen är dyr i Sverige, men betydligt dyrare i Japan, där den alltså uppges säljas för riktigt stora summor pengar.

– I Sverige har vi inte riktigt lärt oss att uppskatta den utan det är i Japan som den kan ge över 10.000 kr/kg, har Svampguidens Michael Krikorev tidigare sagt till Di.

Det finns en särskild anledning till att svampen är så populär i Japan.

Viktig del av japansk kultur

Goliatmusseron är nämligen Japans nationalsvamp, skriver tidningen Sveriges Natur.

I japansk kultur är årstidsväxlingarna väldigt viktiga, och svampen är starkt förknippad med hösten.

Traditionellt ska man i Japan äta goliatmusseron i början av oktober, ungefär som att vi i Sverige har en tradition av att äta kräftor i augusti, skriver tidningen.

1998 upptäckte biologen Niclas Bergius med hjälp av DNA-analys att goliatmusseronen som finns i svenska skogar är samma art som den svamp som i Japan kallas för matsutake.

Därför har svampen i de svenska skogarna blivit en mycket dyrbar och eftertraktad vara, till den grad att man i Huddinge alltså vill hålla hemligt i vilken skog svampen går att hitta.

Foto: S Unrau

Text: Redaktionen

Sveriges Radio-profil har mördats

2024 10 21

En prisbelönt och hyllad mediaprofil vid Sveriges Radio har dödats i Afrika.

Sveriges Radio Ekot har nåtts av fruktansvärda uppgifter.

Flera maskerade män

Det handlar om den tidigare och mångåriga radioprofilen Amun Abdullahi som har utsatts för ett dåd i Somalia.

– Enligt Ekots källor ska Amun Abdullahi blivit ihjälskjuten av flera maskerade män.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Hon var en uppskattad och prisad medarbetare vid radiokanalen.

– 2010 fick hon Publicistklubbens yttrandefrihetspris till Anna Politkovskajas minne, framhåller SR.

Sorg och saknad

– Det är med stor sorg vi nu har mottagit beskedet att Amun har gått bort och lämnat oss kvar i sorg och saknad. Amun har dödats i Somalia, jag vet inget mer än så.

Det rapporterar Dine Malmsten vid Nyhetsbyrån Järva.

– Amun som var så levande. Vi saknar hennes glada skratt och positiva syn på sina medmänniskor.

Det är oklart vad som ligger bakom mordet som ska ha ägt rum i helgen.

Hotades i Stockholm

Under sin tid på Sveriges Radio avslöjade hon hur den islamistiska terrorgruppen Al Shabab rekryterade unga människor i Stockholm.

Hon drabbades även av hot och trakasserier kopplat till sitt arbete vid Sveriges Radio.

Efter sin tid på Sveriges Radio har hon bland annat verkat för att stärka kvinnors rättigheter i Somalia, betonar Sveriges Radio.

– Tänk, att vi aldrig mer får träffa henne. Jag som hoppades att hon skulle få det så bra i Somalia, rapporterar Nyhetsbyrån Järva.

Nominerad till Guldspaden

Amun Abdullahi var bland annat mycket engagerad vid Röda Korset i Umeå i Västerbotten där hon även verkade inom äldreomsorgen.

Hon har tidigare nominerats till Guldspaden för sitt arbete inom journalistiken.

Arkivfoto: A. Ferrario

Text: Redaktionen