JUST NU: Då kollapsar Ryssland – kan bli spiken i kistan

2022 12 15

Om Ukraina lyckas återta Krymhalvön kollapsar den Ryska Federationen helt och hållet.

Det hävdar den rysk-amerikanska journalisten och författaren  Masha Gessen.

I flera år har Gessen studerat den ryska diktatorn Vladimir Putin och hans brutala regim i Moskva.

Journalisten är säker på sin sak.

Om Krym återigen hamnar i ukrainsk ägo – då faller Putinregimen.

– En militär förlust av Krym kan leda till att den ryska federationen upplöses, säger Gessen till DN.

Journalisten utvecklar sitt resonemang.

– Om Ukraina kan befria Krym, troligen med västs hjälp, då kan propagandaapparaten börja krackelera. Det skulle snabbt göra federationen instabil, i dag hänger den i första hand samman genom press och repression. Släpper den, kan det gå snabbt, säger Gessen till tidningen och tillägger:

– Det finns många ”om” här. Jämför med hur det var när Moskva en dag släppte greppet om länderna i Warszawapakten. Hur snabbt allt upplöstes.

Ockuperat Krym i åtta år

Ryssland har ockuperat den ukrainska halvön sedan 2014.

I samband med annekteringen anordnade Putinregimen en ”folkomröstning” där invånarna fick rösta om att tillhöra Ryssland. Enligt siffrorna röstade en majoritet ja. 

Valet är dock inte internationellt erkänt – 13 av 15 medlemmarna i FN: s säkerhetsråd röstade för att ogiltigförklara valet.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Forskaren konstaterar  att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att den sovjetiska ledaren Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina 1954.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Stödet för diktatorn sköt i höjden

Efter annekteringen av Krym sköt stödet för den Vladimir Putin i höjden.

Putin har sedan hävdat att Krym är jämförbart med resten av Ukraina. Bilden av att Ukraina faktiskt är villigt att ansluta sig till Ryssland har målats upp av regimen i Moskva.

Ukraina: Vi ska befria Krym

Ukrainas ståndpunkt angående Krymhalvön är tydlig. Den ska befrias.

I början av augusti slog landets president Volodymy Zelenskyj fast att kriget måste sluta med att Ukraina befriar Krym.

–  Vi kommer aldrig att glömma att Rysslands krig mot Ukraina började med ockupationen av Krym. Ryssland har förvandlat vår halvö, som alltid har varit och alltid kommer att vara en av Europas bästa platser, till en av Europas farligaste platser. Regionen kan aldrig bli säker förrän Krym är befriat, sa Zelenskyj i sitt nattliga tal.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 24

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk bensinkedja försvinner helt – efter 113 år

2025 03 24

En trotjänare i drivmedelsbranschen tackar för sig i år.

Det är en era som går i graven.

Så beskrivs situationen när de sista Shellmackarna nu fasas ut helt – vilket kommer att innebära det definitiva slutet för kedjan efter 113 år i branschen.

Senast i december 2025 kommer den sista av skyltarna att plockas ned, rapporterar sajten E55 på måndagen.

St1 tar över

Redan 2010 togs de drygt 190 svenska Shellstationerna över av St1, men fram till nu har flera av dem haft kvar sina ikoniska skyltar.

För två år sedan bestämde dock St1 att Shellstationerna skulle skyltas om.

Sedan dess har arbetet pågått.

– St1 har fattat beslutet att driva hela stationsnätet under det egna varumärket St1, meddelar drivmedelsbolaget.

Bara St1-skyltar

När St1 köpte merparten av Shells affärsverksamhet i Sverige för 15 år sedan omfattade köpet bland annat depåverksamhet, logistik, marina drivmedel och drivmedelsstationer samt ett raffinaderi.

Det skrevs även på ett långsiktigt licensavtal om att använda Shellvarumärket på stationsverksamheten.

Nu är det dock St1-skyltar som ska gälla för hela slanten.

– Utvecklingen av vårt eget varumärke och dess erbjudande hjälper oss att vara än mer konkurrenskraftig och effektiv i en utmanade marknadssituation och vi kommer att uppnå det genom att vi fördubblar synligheten av St1-varumärket i marknaden, säger Daniel Wandebäck, ansvarig för St1:s stationsverksamhet i Sverige.

Sista skylten plockas ned i år. Foto: Shell i Sverige.

"Stärker varumärket"

Daniel Wandebäck förklarar även att St1:s vision är att bli den ledande producenten och försäljaren av koldioxidmedveten energi.

En vision som stärker varumärket och stödjer färdplanen för energiomställning, menar han.

– Stationsnätverket är den publika delen av St1s verksamhet och är en viktig kanal för att introducera mer och fler förnybara energiprodukter till våra kunder tillsammans med nya tjänster. 

LÄS MER: Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen