Då kan Turkiet säga ja till Sverige

2023 07 06

Sveriges statsminister Ulf Kristersson ska träffa Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan på måndag.

Det uppger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter dagens extrainsatta möte mellan Finland, Sverige och Turkiet.

Mötet mellan Kristersson och Erdogan kommer att ske i Vilnius – en dag innan Natotoppmötet inleds i staden.

Utsikterna för ett turkiskt ja till Sverige är goda, framhåller Stoltenberg.

– Den turkiska inställningen är ett ja. Sverige har gjort framsteg men det krävs mer, säger han på pressträffen.

Då kan Turkiet säga ja

Natochefen andas optimism på torsdagens pressträff. 

Stoltenberg beskriver dagens samtal som ”produktiva” och utrycker sig mycket positivt inför nästa veckas möte mellan Erdogan och Kristersson. 

Natochefen indikerar att en turkisk omsvängning kan ske kommande vecka.

– Det är absolut möjligt att vi har ett positivt beslut nästa vecka, säger Stoltenberg och tillägger:

– Sveriges medlemskap är inom räckhåll.

Starkt stöd från USA

Måndagens möte med Erdogan blir statsminister Kristerssons andra stora utlandsvistelse på kort tid.

Under gårdagen träffade han USA:s president Joe Biden i Washington. 

– Ett mycket bra möte med president Joe Biden i Vita Huset. Talade om hans och USA:s starka stöd för Sveriges Nato-anslutning, som kommer att stärka vår gemensamma säkerhet och frihet, framhöll Kristersson efter mötet med den amerikanska presidenten.

Tror på Vilnius

Efter samtalet med Biden kommenterade Kristersson Sveriges chanser att bli en medlem av Nato i samband med toppmötet i Vilnius.

– Jag tror på Vilnius därför att det är så uppenbart att det är en naturlig tidpunkt. Samtidigt finns inga garantier för detta. Alla Natoländer måste fatta sitt eget beslut. Jag är lugn i den förvissningen.

– Sedan brukar det inte hjälpa att hetsa upp sig i största allmänhet, sa han till SvD.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Klassiska batterier på väg bort – det här ersätter

2025 11 27

Engångsbatterier – som de klassiska AA och AAA-cellerna – kan snart vara historia.

Beskedet kommer direkt från Energimyndigheten, som lyfter fram en teknik som på sikt ska ersätta stora delar av dagens batterianvändning.

Det handlar om en ny typ av ”smarta solceller”, utvecklade av det svenska bolaget Exeger.

Den nya tekniken beskrivs som ett genombrott. Solcellerna är kiselfria, tunna och tåliga och kan laddas av allt slags ljus – både inomhus och utomhus. 

Tekniken gör det möjligt att bygga in solcellerna i exempelvis hörlurar och andra småelektroniska produkter. Till skillnad från traditionella solceller är de inte heller beroende av kritiska råmaterial, vilket enligt Energimyndigheten kan minska miljöpåverkan.

Investerar

Nu väljer myndigheten att bevilja 130 miljoner kronor i stöd till Exeger.

– Satsningar på ny teknik för solceller öppnar för nya lösningar som en del i omställningen till ett hållbart energisystem. Exegers teknik kan bidra till att minska användningen av engångsbatterier, och samtidigt minska utvinningen av kritiska råmaterial, säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef för Forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.

LÄS MER: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Pilotprojekt lanseras

Produktionen av solcellerna ska utvecklas och testas genom ett pilotprojekt. 

– Vi är glada och stolta över Energimyndighetens beslut. Vi skapar en kiselfri solcellsteknologi som kan ersätta miljontals engångsbatterier och samtidigt minska behovet av kritiska råmaterial. Stödet från Industriklivet är avgörande för att möjliggöra industrialiseringen av tekniken, säger Giovanni Fili, vd på Exeger.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält 

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


”Extremt skadligt för Sverige” – regeringen varnar för otäckt scenario

2025 11 27

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) går ut med en skarp varning mitt under pågående fredssamtal mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Ett ofördelaktigt fredsavtal för Ukraina kan få konsekvenser som skulle vara ”extremt skadliga för både Sverige och Europa”, varnar ministern.

Enligt Malmer Stenergard skulle ett sådant avtal ge Ryssland möjlighet att omplacera stora mängder soldater och militär utrustning från Ukraina. 

Ministern befarar att resurserna i stället skulle kunna riktas norrut – på ett sätt som utgör ett direkt hot mot Sverige och andra Natoländer i regionen.  

– Ryssland skulle kunna utgöra ett omedelbart hot om de snabbt kan rusta upp igen, säger hon till SvD.

”Vi ligger långt framme”

Maria Malmer Stenergard varnar för att små och medelstora länder kan hamna i farozonen om Ryssland går vinnande ur fredsförhandlingarna.

Sverige är dock förberett, betonar utrikesministern.

– Vi ligger långt framme när det gäller att rusta upp vårt eget försvar. Vi säger ju att vi ska nå 3,5 procent av BNP redan 2030, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland 

Varningarna haglar

Flera västländer har varnat för att ett gynsamt fredsavtal skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Danmark.

Om Ukrainas rätt till självbestämmande inte accepteras i ett fredsavtal kommer Ryssland sprida sitt anfallskrig bortom Ukrainas gränser, har landets statsminister Mette Frederiksen varnat.

– Då riskerar vi att skapa ett andrum för Ryssland, som de kommer att använda för att mobilisera, beväpna och anfalla igen, sade hon i tisdags.

– Det som händer i Ukraina stannar inte vid landets gränser. Rysslands attack utmanar den grundläggande principen att rättvisa ska stå över makt. När vi står bakom Ukraina stöder vi inte bara ett land under attack, utan även vår egen säkerhet, tillade Frederiksen.

LÄS OCKSÅ: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen