Då kan Turkiet säga ja till Sverige

2023 07 06

Sveriges statsminister Ulf Kristersson ska träffa Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan på måndag.

Det uppger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff efter dagens extrainsatta möte mellan Finland, Sverige och Turkiet.

Mötet mellan Kristersson och Erdogan kommer att ske i Vilnius – en dag innan Natotoppmötet inleds i staden.

Utsikterna för ett turkiskt ja till Sverige är goda, framhåller Stoltenberg.

– Den turkiska inställningen är ett ja. Sverige har gjort framsteg men det krävs mer, säger han på pressträffen.

Då kan Turkiet säga ja

Natochefen andas optimism på torsdagens pressträff. 

Stoltenberg beskriver dagens samtal som ”produktiva” och utrycker sig mycket positivt inför nästa veckas möte mellan Erdogan och Kristersson. 

Natochefen indikerar att en turkisk omsvängning kan ske kommande vecka.

– Det är absolut möjligt att vi har ett positivt beslut nästa vecka, säger Stoltenberg och tillägger:

– Sveriges medlemskap är inom räckhåll.

Starkt stöd från USA

Måndagens möte med Erdogan blir statsminister Kristerssons andra stora utlandsvistelse på kort tid.

Under gårdagen träffade han USA:s president Joe Biden i Washington. 

– Ett mycket bra möte med president Joe Biden i Vita Huset. Talade om hans och USA:s starka stöd för Sveriges Nato-anslutning, som kommer att stärka vår gemensamma säkerhet och frihet, framhöll Kristersson efter mötet med den amerikanska presidenten.

Tror på Vilnius

Efter samtalet med Biden kommenterade Kristersson Sveriges chanser att bli en medlem av Nato i samband med toppmötet i Vilnius.

– Jag tror på Vilnius därför att det är så uppenbart att det är en naturlig tidpunkt. Samtidigt finns inga garantier för detta. Alla Natoländer måste fatta sitt eget beslut. Jag är lugn i den förvissningen.

– Sedan brukar det inte hjälpa att hetsa upp sig i största allmänhet, sa han till SvD.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Nato

Text: Redaktionen

21 juni 2026

De swishar 200 kronor – se upp

2026 06 21

Många svenskar tar emot Swishpengar som de borde säga nej till.

Många barn och ungdomar övertygas om att ta emot pengar på Swish.

Nu går polisen ut med en varning.

Förfrågan om Swishöverföring

Det händer att barn och unga blir tillfrågade på stan eller i digitala forum om att ta emot Swishförfrågningar.

Enligt polisen kan det hända att någon kommer fram på stan och säger: ”Min mamma ska skicka mig pengar till mat men mitt kort funkar inte. Kan hon swisha till dig?”

Förfrågan gäller ofta mindre summor, cirka 200 kronor.

Men sedan swishas ofta en större summa, till exempel 15 000 kronor, som barnet eller ungdomen pressas att ta ut eller skicka vidare.

På så vis luras barn och unga att begå penningtvättsbrott via Swish, och personen som gör Swishförfrågningarna ingår i kriminella nätverk.

Det kan alltså handla om pengar som kommer från exempelvis narkotikabrott eller skjutningar.

– Var tjugonde barn mellan 9 och 17 har blivit ombedd av någon att ta emot och sedan skicka vidare pengar. Det kan verka oskyldigt, men kan faktiskt vara inkörsport till tyngre kriminalitet, säger Peter Tobisson, som jobbar med kriminell ekonomi i polisregion Syd, till SR.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

Håll ett vakande öga

Föräldrar uppmanas nu att föra en dialog med sina barn och ungdomar, och att vara vaksamma.

– Att ha en öppen dialog med barnen är väl en bra början, men sedan också förstås kanske ett lite vakande öga, se om det är ett förändrat beteende hos ens barn. Märker man att barnen skaffar nya bankkonton till exempel så kan det vara en indikation, säger Peter Tobisson till radiokanalen.

Konsekvenserna kan bli allvarliga för den som blir indragen, varnar polisen Syd på sin hemsida.

Man riskerar att bli skuldsatt och återbetalningsskyldig, få sitt bankkonto nedstängt, bli avstängd från Swish och Bank-ID, och i värsta fall bli dömd för penningtvättbrott och hamna i brottsregistret.

Öva med barnen

Föräldrar rekommenderas därför att hålla koll på bankkonton och transaktioner om man har ett minderårigt barn, och även att föra en dialog med unga vuxna vars konton man inte längre har insyn i.

Det kan även vara bra att öva med barnen på vad de ska göra om någon kontaktar dem. Prata om olika sätt att ta sig ur situationen. Man kan till exempel ljuga och säga att man inte har Swish och att man inte har bankkortet på sig, enligt polisen.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Swish

Text: Redaktionen

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen