VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren. 

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD. 

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Ryanair sätter in direktflyg – till två nya svenskfavoriter

2025 06 29

Svenska folket tycks ha drabbats av ordentlig resfeber.

Efterfrågan på att åka utomlands har skjutit i höjden.

Den trenden har inte Ryanair missat.

Nu sätter lågprisbolaget in nya direktlinjer från Sverige till två nya resmål.

Ryanair kommer nämligen inom kort att börja flyga direkt från Göteborg Landvetter Airport till både Malta och Porto. 

"Mycket glädjande"

När det gäller den sistnämnda destinationen är det första gången som Ryanair kommer att flyga direkt från Sverige till den portugisiska staden.

Swedavia jublar över beskedet. 

Det är mycket glädjande att Ryanair nu expanderar sitt utbud på Göteborg Landvetter Airport. Swedavias främsta mål är att underlätta för människor att träffas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner och Ryanair med sitt omfattande nätverk spelar en viktig roll i detta, säger Charlotte Ljunggren, direktör Marknad och försäljning på Swedavia.

Även Anna Störmwall, flygplatschef på Landvetter, är lyrisk.

– Jag är mycket glad över att Ryanair fortsätter att satsa på Göteborg Landvetter Airport. Både Porto och Malta känns som mycket spännande resmål, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: Ryanair flög till “fel” destination – passagerare i tårar

"Stor efterfrågan"

Beskedet är ett följd på den förstärkta ressuget bland svenska turister, understryker Anna Strömwall.

Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på internationella resor till och från Sverige, och genom att kunna erbjuda ett brett utbud av destinationer på våra flygplatser stärker vi tillgängligheten och underlättar för människor att resa, oavsett om det är på fritiden eller för att besöka familj och vänner, säger hon.

Nya flyg även till Spanien

Premiär för Portoflygen blir 26 oktober. Ryanair kommer att flyga till staden två gånger i veckan, på onsdagar och söndagar. Den 28 oktober sätts flygen in till Malta. Även till Medelhavsön blir det två flyg i veckan som gäller.

Tidigare i våras gav Ryanair även besked om att nya direktlinjer kommer att sättas in till den nya semesterfavoriten Valencia i Spanien. Den linjen kommer att trafikeras från Stockholm Arlanda varje månad och torsdag.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen