VAL 2022: Då kan SD ta plats i en regering

2022 09 07

Moderaterna säger nej till ett regeringssamarbete med SD.

Men på sikt kan M ändra sig i frågan – det säger flera statsvetaren som DN har pratat med.

– På sikt kommer de att backa, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, till tidningen.

Han forskar om SD och förutspår att partiet kommer att släppas in i en regering – kanske redan till valet om fyra år.

Ett sådant scenario skulle inte förvåna statsvetaren. 

– Hela SD:s historia under 2000-talet visar ju att de successivt blivit mer normaliserade för varje val, och nu är de aktuella för att i alla fall ingå i ett majoritetsunderlag, säger Anders Sannerstedt till DN.

”Sverige är inte annorlunda”

Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, för ett liknande resonemang.

Hon forskar om populistiska och högerradikala partier. Enligt statsvetaren tyder det mesta på att SD till slut kommer att ingå i en regering.

– I Europa tar center-högerpartierna antingen in de högerradikala partierna i regeringen, eller så skapar man blocköverskridande koalitioner. Sverige är antagligen inte annorlunda, säger hon till DN.

M- och KD-väljare säger ja

En annan faktor som pekar i SD:s favör är M- och KD-väljares inställning till SD. 

En ny mätning från GP/Sifo indikerar att en majoritet av partiernas väljarbas vill ha med SD i en regering.

Hela 64 procent av M-väljarna anser att SD bör ta plats i en eventuell högerregering efter valet.

Bland KD-väljare är förtroendet för SD ännu högre – 78 procent anser att SD bör ingå i en M-ledd regering.

– Man kan säga att det är rätt stora majoriteter i Kristersson-gruppen för att acceptera SD. Det är kristdemokrater som är allra mest positiva och det var ju trots allt Ebba Busch som tidigaste gick ut och bytte fot, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till GP.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen