Då avgår klimat- och miljöministern

2022 11 18

Det är beskedet ministern ger idag i en intervju med Svenska Dagbladet.

Romina Pourmokhtari klargör att Sveriges ambition fortsatt är att nå klimatmålen för 2030.

– Jag är optimistisk. Annars hade jag avgått. Det är därför jag har det här jobbet, säger hon till tidningen.

"Vore ohederligt att sitta kvar"

Miljöministern får en rak fråga om hon därmed kommer att avgå om hon upplever att de övriga partierna i regeringssamarbetet drar åt ett håll hon inte kan stå för.

– Självklart. Om jag inte står för politiken som vi ska driva igenom, då vore det ohederligt av mig att sitta kvar.

Klyfta om 1,5-gradersmålet

Romina Pourmokhtari har precis kommit hem från det internationella klimattoppmötet COP27 i Egypten.

En viktig förhandling är den om det globala målet på 1,5 graders uppvärmning. Politiker lovar att försöka nå målet, men många forskare menar att det är omöjligt med dagens politik.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Kanske omöjligt"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

– Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Uppmärksammad intervju

Förra veckan intervjuades även finansminister Elisabeth Svantesson (M) i SvD om vad det innebär om Sverige inte når klimatmålen till 2030.

– Gör vi inte det så gör vi inte det, men ambitionen styr mot målet, sade finansministern.

Ett uttalande som väckte stor uppmärksamhet hos oppositionspolitiker.

– Det innebär att man bryter mot den överenskommelse och lagstiftning som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Det skapar också ett minskat förtroende för politiken i sin helhet. Från Miljöpartiets sida tycker vi att man ska gör vad man kan för att nå vad man har kommit överens om, säger Miljöpartiets språkrör Pet Bolund.

LÄS MER: Internationell bild sprids om Sverige 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen