JUST NU: Covidsjuk ledamot kan tvingas delta i budgetrysare

2022 06 21

Moderaterna har begärt kvittningsförbud vid budgetomröstningen på onsdagen.

Det innebär att alla riksdagsledamöter måste närvara vid omröstningen.

– Huvudregeln vid voteringar är att ledamöternas skall vara närvarande. Detta gäller särskilt vid viktiga voteringar och då utgången är oviss såsom den förestående om den extra ändringsbudgeten inklusive pensionsfrågorna. Därför har Moderaterna begärt kvittningsförbud, kommenterar Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M), till Altinget.

Sjuk i covid

Partiets begäran kan ställa till det för MP:s riksdagsledamot Maria Gardfjell.

Hon är nämligen sjuk i covid.

– Jag har insjuknat i covid hemska tanke. Just nu är jag inte så förmögen att göra just något. Det är onekligen ett dilemma att det är kvittningsförbud och att jag nu på min höjd masar mig fram mellan sängen, köket och toan i rejäl feber, skriver hon i ett textmeddelande till tidningen.

Hoppas på en lösning

Trots kvittningsförbudet framhäver MP:s gruppledare Rasmus Ling att han fortfarande hoppas på en lösning där Maria Gardfjell slipper närvara.

Han är dock osäker på om en sådan lösning är möjlig.

Socialdemokraternas kvittningsperson Isak From (S) är märkbart irriterad över Moderaternas begäran. 

– Moderaterna hoppas väl vinna på grund av att någon är sjuk. Egentligen borde ju kvittningsöverenskommelsen få vara för det hade varit rättvisast, säger han till Altinget.

Lotten kan avgöra

Maria Gardfjells vara eller icke vara under onsdagens budgetomröstning kan bli helt avgörande.

Om hennes röst uteblir kan resultatet skrivas 174-174, utifrån ett scenario där politiska vilden Amineh Kakabaveh röstar på regeringens budget.

Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom lottning. 

Om Maria Gardfjell uteblir och Kakabaveh väljer att inte stödja regeringens budget får högeroppositionens majoritet, då rösterna tillskrivs 174-173 i oppositionens favör.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


JUST NU: Natos artikel fem kan aktiveras

2025 11 18

Helgens sabotage mot en järnväg i Polen utreds som sabotage.

Två ukrainska medborgare, som agerat på uppdrag av rysk underrättelsetjänst, misstänks ha anordnat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för vapenleveranser till Ukraina.

Gärningspersonerna använde sprängämnet C4, rapporterar den polska tidningen Fakt.

– Sprängladdningen C4 detonerades med hjälp av en 300 meter lång elkabel. Deras avsikt var att orsaka en tågolycka, skriver tidningen.

Öppnar för artikel fem

Efter utförandet av sabotaget ska de misstänkta ha flytt över gränsen till Belarus.

Nu kan Polen aktivera Natos artikel fem, som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Den polske generalen Mieczysław Bieniek utesluter inte ett sådant scenario.

– Natos artikel fem är avsedd att aktiveras när väpnad aggression förekommer, men även i situationer med aggression av terrorkaraktär. Först måste detta dock bevisas, säger han till Fakt.

– Låt oss komma ihåg att efter attacken mot World Trade Center aktiverades artikel fem när det bevisades att flygplanen styrdes av terrorister som hade anlänt från al-Qaidas baser i Afghanistan, tillägger generalen.

Om artikel fem aktiveras är varje Natoland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till 

Kommer begära hjälp

General Bieniek utesluter inte att Polen kan åberopa Natos artikel fem.

Men innan det blir aktuellt kommer landet sannolikt aktivera försvarsalliansens artikel fyra, som innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– När gärningsmännens identitet officiellt bekräftats, kan vi begära att artikel fyra i Natofördraget aktiveras. De ger oss möjlighet att samråda med våra partners och genomföra åtgärder för bättre övervakning av området tillsammans med våra allierade, säger Bieniek till tidningen.

LÄS OCKSÅ: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Foto: 

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister 

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

LÄS OCKSÅ:  “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen