JUST NU: Besked om högsta hyreshöjningen på 30 år

2023 02 07

Hyran höjs för Sveriges tre största hyresvärdar.

Och det rejält.

Det rör sig om den högsta hyreshöjningen på 30 år, rapporterar Expressen och TV4 Nyheterna.

Hyresvärdarna det handlar om är kommunala Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder i Stockholm.

160 000 drabbas

Dagens besked är att hyreshöjningen landar på 4,45 procent.

Totalt drabbas 160 000 personer som bor hos någon av de tre hyresvärdarna.

– Vi befinner oss i en orolig tid när alla drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Jag är därför tacksam över att vi kommit fram till en rimlig överenskommelse och där vi nu äntligen kan bringa klarhet för våra hyresgäster vad den nya hyran blir,, säger Stefan Sandberg, vd på Svenska Bostäder, i ett pressmeddelande.

Måste betalas retroaktivt

Fortfarande pågår intensiva förhandlingar om hyreshöjningar för många andra hyresgäster i Sverige.

En del beslut riskerar att försenas – vilket i sin tur leder till att de boende måste betala högre hyra retroaktivt.

– Hyreshöjningen för januari och februari kommer att slås ut över fem månader för att det inte ska blir en för stor kostnad vid ett tillfälle, framhåller Svenska Bostäder på sin hemsida.

Kan ge effekt i hela landet

Dagens besked kan dessutom ge ringar på vattnet när hyresvärdar i övriga delar av landet ska presentera sina ökningar.

– Förhandlingar förs lokalt, men det som händer i Stockholm vet vi påverkar resten av landet, säger Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, till TV4.

"Kraftig prisutveckling"

I Svenska Bostäders pressmeddelande motiverar man ytterligare varför man väljer att höja hyrorna högre än på tre decennier.

 Senaste året har prisutvecklingen varit kraftig och tillsammans med stigande räntor så ökar priserna för oss som fastighetsägare på allt från vatten, värme, avfall, underhåll och byggtjänster.

Hyresvärden tillägger:

Det är viktigt att komma ihåg att de allmännyttiga bolagens vinster stannar i bolagen och att de finansierar underhåll av befintliga fastigheter och produktionen av nya bostäder.

"Stora konsekvenser"

I höstas genomförde en Novus en opinionsundersökning på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Då uppgav 37 procent av Sveriges hyresgäster att de skulle inte klara av en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, framhöll Marie Linder, ordförande i Hyresgästföreningen.  

LÄS MER: Så mycket höjs hyrorna i vinter

LÄS MER: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen