Besked om Eneroth (S) – Flyktig beröring och inte ofredande

2021 12 24

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har inte sexuellt ofredat den aktuella kvinnan – istället handlar det om en flyktig beröring som inte kan klassas som ett ofredande överhuvudtaget.

Det konstaterar nu Särskilda Åklagarkammaren som därmed beslutat att lägga ned förundersökningen mot ministern.

Många andra i rummet

Efter en omtalad händelse på ett hotellrum i Göteborg i samband med S-kongressen hälsade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en kvinnlig S-kollega i ett rum med omkring 10 andra personer inklusive ministerns egen flickvän.

Anklagades

I samband med hälsningen rörde ministern vid kvinnan på ett sätt som gjorde att kvinnan kände sig kränkt och ministern blev anklagad för sexuellt ofredande och fick en mängd skriverier mot sig i pressen.

Men nu kommer beskedet från Särskilda Åklagarkammaren – och man ger tummen ned till misstankarna som även resulterade i en polisanmälan av S-entreprenören Jan Emanuel Johansson.

Läggs ned

Chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren har i dag onsdag beslutat att lägga ner förundersökningen mot Tomas Eneroth

Strukit sin hand

– Den misstänkta personen har vid ett tillfälle strukit med sin hand över målsägandens övre del av ryggen ner över rumpan samtidigt som hon på ett neutralt sätt tillfrågats om vad hon tyckt om helgens aktivitet, uppger Åklagarkammaren i ett pressmeddelande.

Beröringen, som skett utanpå kläderna, har av målsäganden upplevts som en kränkande smekning.

Flyktig beröring

– Det har i det här fallet varit frågan om en flyktig beröring. Den kan inte anses ha en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för att agerandet är att betrakta som ett sexuellt ofredande, meddelar chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren.

Inte ofredande överhuvudtaget

Åklagarmyndigheten anser inte att det rör sig om något ofredande överhuvudtaget.

– Handlingen kan inte heller anses utgöra en sådan kännbar fridskränkning som krävs för att bedöma gärningen som ett ofredande eftersom agerandet då måste präglas av viss hänsynslöshet, säger chefsåklagare Maria Sterup på Särskilda Åklagarkammaren.

Myndigheten markerar

Åklagarmyndigheten markerar emot uppfattningar om att beröringar som är oönskade per automatik kan klassas som brottsliga.

– Det är viktigt att framhålla att alla beröringar som är oönskade och som av den utsatta personen uppfattas som otrevliga eller obehagliga inte per automatik är att bedöma som brottsliga, framhåller chefsåklagaren.

Skall bedömas enskilt

Hon understryker att varje enskilt fall ska bedömas separat.

– Varje gärning måste prövas objektivt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, säger Maria Sterup.
Inga förhör behövs

Åklagarmyndigheten har inte funnit att det behöver hållas några förhör med Tomas Eneroth (S).
– Det har inte genomförts förhör med ministern eftersom åklagaren, efter genomförda förundersökningsåtgärder, kommit fram till att det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal är begånget.
ANALYS

Tomas Eneroth (S) har själv framhållit att det är viktigt att utgå ifrån den aktuella kvinnans erfarenhet och berättelse. Och han har även välkomnat att frågan utreds av åklagare.

Däremot kan det vara på sin plats att granska hur detta har hanterats i media. Och man måste även fråga sig om det är rimligt med alla grova anklagelser, lögner och sjuka kommentarer som förekommit mot ministern i sociala medier.

Det är enligt min bedömning fullkomligt groteskt och orimligt att elektroniska plattformar med betydande räckvidd ska kunna användas för att sprida grova lögner och smutskastning mot enskilda personer och det gäller såväl en elev skolan ända upp till en minister.

Foto: Regeringskansliet


Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen