Haveri på ICA – i hela landet

2024 02 29

Sveriges Ica-butiker har drabbats av omfattande problem på torsdagen.

Någon form av haveri har slagit mot butikskedjan under morgontimmarna.

Problemet tycks vara av kraftig storlek och får konsekvensen att inga kunder kan betala med kort i kassan.

Det bekräftar ICA Banken på sin Facebooksida.

– Just nu är det problem att betala med alla bankers kort i ICA-butiker, skriver kedjan.

Samtliga av kedjans butiker i hela landet har samma besvär.

"Hopplöst!"

Problemet sträcker sig utanför ICA-butikerna.

Även Apoteket Hjärtat, som ingår i samma koncern, är drabbat.

Någon prognos om när det kan gå att betala med kort igen finns inte i nuläget.

– Arbete pågår med att försöka lösa detta, tillägger ICA Banken.

Det plötsliga haveriet har skapat stor frustration bland kedjans kunder.

– Tack för infon. Då undviker jag att handla på Ica idag med, kommenterar en person i bolagets inlägg.

– Igen? Hopplöst! skriver en annan.

Swish fungerar

Andra är mer förstående för problemet.

– Tack. Skönt med snabb info.

– Står just nu i kö på Ica Maxi Högsbo, men personal informerar oss på ett bra sätt.

Enligt ICA Banken fungerar swish i de butiker som erbjuder detta som betalmedel.

Även kontanter tas emot.

– Kortbetalningar utanför ICA ska fungera som vanligt, uppger koncernen.

Det finns ingen prognos för när problemet kan vara åtgärdat. 

Beror på skottdagen

Enligt David Schubert, kassachef på Ica Maxi i Östersund, ska problemet vara relaterat till dagens datum 29 februari.

Problemet ska ha att göra med att något blivit fel med tanke på skottdagen, framhåller han enligt P4 Jämtland.

Maria Elfvelin, pressansvarig på Ica, bekräftar uppgifterna. 

– Det jag fått veta att det är ett internt problem orsakat av skottdagen, säger hon till Expressen. 

Kontantfrågan uppmärksammas 

Flera butiker har på grund av problemen behövt blixtstänga sina snabbkassor som inte tar emot kontanter.

Många kunder lyfter även frågan om kontanternas betydelse när kortsystemet slagits ut.

I januari meddelade regeringen att man inlett en utredning där man överväger möjlighet till att alltid kunna betala med kontanter när det gäller inköp av exempelvis livsmedel.

– Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) vid tillfället.

Uppdateringen: Problemet åtgärdat 

Vid 12.30-tiden uppger Ica att kortbetalningar återigen fungerar i de flesta butiker och på Apoteket Hjärtat. 

LÄS MER: Regeringens besked till folket – kontantbetalning för tre varor

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen