Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Riksbankens felbeslut kommer att leda till enorma ekonomiska förluster.

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

– Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

PARTILEDARE: ”Sverige ska få en blå regering”

2026 10 15

Magdalena Andersson (S) föll som väntat i torsdagens statsministeromröstning.

Nu är det upp till talmannen Andreas Norlén att föreslå vem av partiledarna som ska få nästa sonderingsuppdrag.

En av kandidaterna är Ulf Kristersson (M).

M-ledaren har dock själv påpekat att han saknar förutsättningar för att bilda en ny regering.

– Så länge det är 176 mandat som vill se en socialdemokratiskt ledd regering, då finns de inte, sade han till SvD på onsdagskvällen.

Hävdar: Finns en väg för en blå regering

Andra tongångar hörs dock från Ebba Busch (KD). Hon bedömer att det finns en väg framåt för en blå regering, rapporterar SVT.

– Jag kommer göra det jag kan nu för att få alla parter till bordet som behövs för att Sverige ska kunna få en blå regering, säger Busch till kanalen.

KD-ledaren har tidigare lanserat en mitten-högerregering som ett möjligt regeringsalternativ och berättat att hon för samtal om en sådan regering.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, sade Busch till Di i tisdags.

Kristersson dementerar

Ulf Kristersson förnekar att det pågår några förhandlingar om en mitten-högerregering.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger han till SvD.

Läs också: Färre är arbetslösa i Sverige

Mohamsson: Ge det till Magdalena Andersson

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson anser att Magdalena Andersson borde få tillbaka sonderingsuppdraget.

– Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister, skriver hon på X.

Mohamsson betonar att hennes statsministerkandidat är Ulf Kristersson.

– Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Andra läser: Rysk flygbas i lågor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen