Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

– Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen i Sverige

2024 05 17

Ett halvår senare är läget helt omvänt.

Nu har Sverige lägst priser på både diesel och bensin i nästan hela Europa. Det visar nya siffror från bilistorganisationen M Sverige, rapporterar SVT.

Enbart Andorra, Liechtenstein samt några få länder i östeuropa har lägre drivmedelspriser än Sverige. 

– Jag tycker att det är en jätteintressant jämförelse för det brukar inte förhålla sig på det sättet. Men det är en klen tröst för den som tankar i Sverige när det ändå är ett högt pris, säger M Sveriges hållbarhetsansvariga Carl-Erik Stjernvall till tv-kanalen.

Tre kronor lägre

När prissänkningarna började träda i kraft vid årsskiftet var efterfrågan hög. Dieseln tog slut vid pump på flera ställen och från Norge vallfärdade bilister till Sverige för att tanka.

Och för den som ska ut och bila genom Europa i sommar är det alltså fortsatt värt att tanka på hemmaplan så mycket det går.

Just nu är dieselpriset drygt tre kronor lägre än exempelvis i samtliga av Sveriges grannländer, och samma ska gäller alltså nästan överallt för bensin. 

Utsläppen ökar

Den kraftiga förändringen får också två förändringar, att färre köper elbil och att utsläppen ökar.

Det senare konstaterades av regeringen själva när man i höstas gick fram med att utsläppen totalt sett kommer att öka med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030 med nuvarande politik.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare påtalat att man måste titta längre än så. Att avskaffa några klimatmål är inte aktuellt.

– Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik som når klimatmålen. Den här budgeten ska inte ses som hela svaret på att vi når dit, framhöll hon till DN i höstas.

"Riskfylld väg"

Men regeringens utsläppspolitik har fått kritik.

Förutom från oppositionen har också experter i Klimatpolitiska rådet vädrat sitt missnöje.

– Vi menar att regeringen leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, sade rådets vice ordförande tillika professor Björn Sandén till DN nyligen.

LÄS MER: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K

Text: Redaktionen