Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

– Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen