Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Riksbankens felbeslut kommer att leda till enorma ekonomiska förluster.

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 jan 2026

Diktatorns dagar är räknade: “Förbered er för Putins död”

2026-01-29

Klockan tickar för Vladimir Putin.

Den 73-åriga diktatorn är Rysslands längst tjänstgörande ledare sedan Josef Stalin.

Troligtvis kommer han att dö vid makten.

Men.

Det kan ske tidigare än många förväntar sig, menar John Kennedy, ledande Rysslandsexpert och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet på forskningsorganisationen Rand Europe.

– Det mest troliga scenariot är att Putin dör vid makten, med tanke på att han har byggt ett system med total lojalitet i centrum. Sedan skulle det behöva ske en mycket snabb omorganisering, eliten skulle behöva gå samman och förhandla om makten, säger han till Daily Mail.

Riskerar att mördas

Vladimir Putin har vid 73 års ålder nått ganska exakt den förväntade livslängden för en genomsnittlig person i Ryssland.

Flera trovärdiga rapporter om att Putin söker alternativa behandlingar för hälsoproblem är ett av skälen till att diktatorn kan leva på lånad tid, menar John Kennedy.

Experten utesluter dock inte möjligheten att Putins mördas. Det bedöms dock vara mer sannolikt att mordet i så fall begås av regionala fraktioner som burit bördan i Ukrainakriget, snarare än av den styrande eliten.

Enligt forskaren skulle det kunna ske trots massiva säkerhetspådrag kring presidenten.

Mord inträffar. Han måste fortfarande besöka Rysslands allierade och regionerna – det kommer att finnas möjligheter. Tycker jag att det är ett troligt scenario? Det är inte mindre troligt än något annat. Det är absolut möjligt att någon känner tillräckligt med missnöje, med tanke på situationen i Ukraina, för att vilja döda honom.

LÄS MER: Allt faller – Ryssland närmar sig skräckscenario

Uppmaningen: förbered er

Enligt John Kennedy är diktatorns dagar räknade. Han uppmanar världen att redan nu börja förbereda sig för det kaos som lär utspela sig den dag Putin lämnar jordelivet.

Oavsett om det blir en förändring ledd av omgivningen, eller om det blir ett demokratiskt uppror eller en militärkupp, är det nödvändigt att planera för alla dessa eventualiteter, säger experten.

LÄS MER: Putin bjuder in Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen