Bekräftat misstag av Riksbanken – enorma konsekvenser

2023 12 06

Riksbankens felbeslut kommer att leda till enorma ekonomiska förluster.

Det konstaterar Riksrevisionen på onsdagen.

Myndigheten har granskat Riksbankens omfattande köp av värdepapper – som gjordes för att få stimulera inflationen – men finner inget stöd att så har skett.

Enligt Riksrevisionen underskattades riskerna och nu väntar en brakförlust på 61 miljarder kronor.

– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutändan drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

"Kunskapen dålig"

Enligt Riksrevisionen har Riksbanken emellertid varit transparenta i sina inköp, men man har inte varit tillräckligt tydliga med hur stora kostnader köpen förväntades medföra eller vad det skulle leda till.

Det fanns också trots allt ett relativt gediget underlag när man började köpa in värdepapper mellan 2015 och 2022, i synnerhet under pandemin.

– Men tillgångsköpen var en oprövad åtgärd och kunskapsläget var inledningsvis dåligt. Effektanalyserna präglades därmed av stor osäkerhet, framhåller Riksrevisionen.

Sjunker som en sten

Den skenande inflationen tillsammans med räntorna bidrar till att Riksbanken i år kommer att göra en förlust på 61 miljarder kronor på värdepappersköpen.

Obligationernas värde har sjunkit som en sten, vilket visserligen var en oväntad utveckling enligt Riksrevisionen.

– Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.

80 miljarder från staten

Riksbanken kommer att behöva vända sig till riksdagen för att täcka upp för den enorma förlust som myndigheten har gjort.

Det handlar om 80 miljarder som måste begäras in från staten.

– Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling, bekräftade riksbankschefen Erik Thedéen i ett pressmeddelande redan tidigare i höstas.

Vill inte kommentera

För några veckor sedan genomförde DN en liknande granskning och pekade då ut ett särskilt felbeslut: när det på det penningpolitiska mötet den 25 november 2020 bestämdes att öka värdepappersköpen från 500 till 700 miljarder kronor.

Stefan Ingves, som då var chef över Riksbanken, har inte velat kommentera.

LÄS MER: Riksbanken på väg mot panikåtgärd – kopplas till specifikt beslut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen

Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen