Bank bönfaller regeringen Kristersson

2023 07 18

Svenskarnas skuldberg växer i rasande fart.

Redan förra veckan slog Kronofogden larm när myndigheten vädjade till regeringen och lade fram flera förslag för hur man skulle stärka skyddet för konsumenterna och således motverka överskuldsättning.

En av åtgärderna som föreslogs var en skärpning av kreditprövningar.

Nu hänger Danske Bank, Danmarks största och en av Nordens största banker, på tåget. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

"För liberalt"

Danske Banks privatekonom Jennie Sandén vill dock se betydligt kraftfullare åtgärder än de som föreslås i Kronofogdens överlämning till regeringen.

– Utredningen är tandlös. Jag hade önskat att man hade gått tuffare fram, säger hon till SvD.

Hon menar att Sverige är “för liberalt” när det gäller krediter. Det går alldeles för lätt att ta snabblån och i en miljö med stigande räntor går det fort när människor skuldsätter sig.

Begär två åtgärder

Nu bönfaller Jennie Sandén regeringen att göra mer – och framför allt ta inspiration från grannländerna.

Allra främst begärs två åtgärder.

– I Finland gick konsumentkrediterna ned radikalt efter att man infört ett räntetak. Man hade också begränsat möjligheterna till att få göra reklam för konsumentkrediter, säger ekonomen.

Svindlande utveckling

Skuldsiffrornas utveckling från årsskiftet är svindlande.

Ökningen består av nästan åtta miljarder kronor och totalt är skuldberget nu 109 miljarder kronor.

Det innebär att svenska folkets skulder ökar med drygt 20 miljoner varje dag.

– Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället, har Ulf Kristerssons civilminister Erik Slottner (KD) kommenterat i ett pressmeddelande från regeringen.

"Måste hitta åtgärder"

Civilministerns uttalande fälldes i samband med Överskuldsättningsutredningen överlämnade sitt betänkande om ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning.

– Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen, framhöll Erik Slottner vidare.

LÄS MER: Akut situation: Kronofogden vädjar till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen