Bank bönfaller regeringen Kristersson

2023 07 18

Svenskarnas skuldberg växer i rasande fart.

Redan förra veckan slog Kronofogden larm när myndigheten vädjade till regeringen och lade fram flera förslag för hur man skulle stärka skyddet för konsumenterna och således motverka överskuldsättning.

En av åtgärderna som föreslogs var en skärpning av kreditprövningar.

Nu hänger Danske Bank, Danmarks största och en av Nordens största banker, på tåget. Det rapporterar Svenska Dagbladet.

"För liberalt"

Danske Banks privatekonom Jennie Sandén vill dock se betydligt kraftfullare åtgärder än de som föreslås i Kronofogdens överlämning till regeringen.

– Utredningen är tandlös. Jag hade önskat att man hade gått tuffare fram, säger hon till SvD.

Hon menar att Sverige är “för liberalt” när det gäller krediter. Det går alldeles för lätt att ta snabblån och i en miljö med stigande räntor går det fort när människor skuldsätter sig.

Begär två åtgärder

Nu bönfaller Jennie Sandén regeringen att göra mer – och framför allt ta inspiration från grannländerna.

Allra främst begärs två åtgärder.

– I Finland gick konsumentkrediterna ned radikalt efter att man infört ett räntetak. Man hade också begränsat möjligheterna till att få göra reklam för konsumentkrediter, säger ekonomen.

Svindlande utveckling

Skuldsiffrornas utveckling från årsskiftet är svindlande.

Ökningen består av nästan åtta miljarder kronor och totalt är skuldberget nu 109 miljarder kronor.

Det innebär att svenska folkets skulder ökar med drygt 20 miljoner varje dag.

– Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället, har Ulf Kristerssons civilminister Erik Slottner (KD) kommenterat i ett pressmeddelande från regeringen.

"Måste hitta åtgärder"

Civilministerns uttalande fälldes i samband med Överskuldsättningsutredningen överlämnade sitt betänkande om ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning.

– Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen, framhöll Erik Slottner vidare.

LÄS MER: Akut situation: Kronofogden vädjar till regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen