22sep2025

Bakslag för svensk ekonomi

2023 01 30

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade med 0,5 procent i december 2022.

Minskningen ska ses i relation till november samma år, meddelar Statistiska Centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Jämfört med motsvarande månad 2021 är minskningen ännu större – 1,8 procent.

Sett över hela kvartalet minskar Sveriges BNP med 0,6 procent, trots att både december och kvartalet som helhet hade samma antal arbetsdagar som motsvarande period året dessförinnan.

BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, till den egna hemsidan.

Gick emot prognosen

SCB:s sammanställning av sista kvartalet 2022 indikerar en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent jämfört med 2021.

Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året, säger Neda Shahbazi.

Slutspurten under 2022 beskrivs emellertid av nyhetsbyrån TT som oväntad, och hänvisar till en sammanställning av Bloomberg där ekonomer räknade med att BNP istället skulle ha vuxit med 0,2 procent i december.

Två tunga besked

Dagens besked är det andra tyngre beskedet för svensk ekonomi inom loppet av en dryg vecka.

Nyligen kunde det även konstateras att Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån 22 januari.

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, tillade Kainelainen.

Betydelsen av BNP

BNP påverkas av hushållens konsumtion. 

Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar, förklarar SCB på sin hemsida.

Bruttonationalprodukten beskrivs också som ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten, och har som syfte att ge en bild av storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen