Bakslag för svensk ekonomi

2023 01 30

Minskningen ska ses i relation till november samma år, meddelar Statistiska Centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Jämfört med motsvarande månad 2021 är minskningen ännu större – 1,8 procent.

Sett över hela kvartalet minskar Sveriges BNP med 0,6 procent, trots att både december och kvartalet som helhet hade samma antal arbetsdagar som motsvarande period året dessförinnan.

– BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, till den egna hemsidan.

Gick emot prognosen

SCB:s sammanställning av sista kvartalet 2022 indikerar en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent jämfört med 2021.

– Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året, säger Neda Shahbazi.

Slutspurten under 2022 beskrivs emellertid av nyhetsbyrån TT som oväntad, och hänvisar till en sammanställning av Bloomberg där ekonomer räknade med att BNP istället skulle ha vuxit med 0,2 procent i december.

Två tunga besked

Dagens besked är det andra tyngre beskedet för svensk ekonomi inom loppet av en dryg vecka.

Nyligen kunde det även konstateras att Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån 22 januari.

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, tillade Kainelainen.

Betydelsen av BNP

BNP påverkas av hushållens konsumtion. 

– Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar, förklarar SCB på sin hemsida.

Bruttonationalprodukten beskrivs också som ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten, och har som syfte att ge en bild av storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen