Bakslag för svensk ekonomi

2023 01 30

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade med 0,5 procent i december 2022.

Minskningen ska ses i relation till november samma år, meddelar Statistiska Centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Jämfört med motsvarande månad 2021 är minskningen ännu större – 1,8 procent.

Sett över hela kvartalet minskar Sveriges BNP med 0,6 procent, trots att både december och kvartalet som helhet hade samma antal arbetsdagar som motsvarande period året dessförinnan.

– BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, till den egna hemsidan.

Gick emot prognosen

SCB:s sammanställning av sista kvartalet 2022 indikerar en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent jämfört med 2021.

– Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året, säger Neda Shahbazi.

Slutspurten under 2022 beskrivs emellertid av nyhetsbyrån TT som oväntad, och hänvisar till en sammanställning av Bloomberg där ekonomer räknade med att BNP istället skulle ha vuxit med 0,2 procent i december.

Två tunga besked

Dagens besked är det andra tyngre beskedet för svensk ekonomi inom loppet av en dryg vecka.

Nyligen kunde det även konstateras att Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån 22 januari.

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, tillade Kainelainen.

Betydelsen av BNP

BNP påverkas av hushållens konsumtion.

– Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar, förklarar SCB på sin hemsida.

Bruttonationalprodukten beskrivs också som ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten, och har som syfte att ge en bild av storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat besked om elpriset – kan gälla hela vintern

2025 10 15

De senaste veckorna har oron för skyhöga elpriser ökat rejält.

För två veckor sedan flaggade elbolaget Bixia för dubbla elpriser fram till och med november månad.

Farhågorna förstärktes sedan när Svenska Kraftnät förra veckan gick ut med att Sverige plötsligt står utan elreserv inför vintern.

Det kan leda till akut elbrist, strömavbrott och skenande elpriser.

Oron förstärktes säkerligen ytterligare hos många hushåll när timpriset igår steg uppemot sju kronor per kilowattimme i södra Sverige, samtidigt som återstarten av Oskarshamns kärnkraftverk på nytt har skjutits fram.

Men.

Energibolaget Fortum ger nu lugnande besked.

Trots de senaste dagarnas prislarm ser Sverige ut att gå mot "hyfsat normala elpriser” till vintern.

– Även om vi det senaste dygnet hade ett par timmar med riktigt höga elpriser så säger det inte så mycket om hur den kommande vintern kommer att bli. Om vi istället tittar på priset som marknaden just nu förväntar sig under vinterhalvåret ligger det faktiskt på normala nivåer, men de relativt stora skillnaderna mellan elprisområden vi sett det senaste året består, säger Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

LÄS MER: Flera matvaror störtdyker i pris – hela listan

"Marginell påverkan"

Prognosen kan framstå som oväntad i förhållande till de senaste varningarna från Bixia, Svenska Kraftnät och de höga pristopparna färskt i minne.

Effekterna av de nyligen införda kvartspriserna och de så kallade Norgepriserna i grannlandet är också faktorer som nämnts i sammanhanget.

Men enligt Patrik Södersten har dessa förändringar “marginell påverkan”.

Istället är det temperaturen som framför allt avgör hur det blir.

– Får vi en riktigt kall vinter så får vi också räkna med höga elpriser. Kortare svängningar i pris och temperatur har mindre effekt, eftersom de flesta elkunder har ett genomsnittspris för månaden. Det orosmoln som jag ser just nu är om det årliga underhållet på kärnkraftsreaktorer skulle dra ut på tiden, samtidigt som vi får kallt och vindstilla väder. Då kan vi få höga priser, säger Patrik Södersten.

LÄS MER: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland föreslår partiell vapenvila

2025 10 15

Ryssland vill ha vapenvila i ockuperade delar av Ukraina.

I mitten av augusti brann Europas största kärnkraftverk.

Kraftverket ligger i Zaporizjzja, en av de ryskockuperade regionerna i Ukraina.

Ryssland föreslår nu en vapenvila i området, efter att anläggningen varit utan strömförsörjning under flera veckor.

– Nu har anläggningen varit utan extern strömförsörjning i tre veckor och har körts på dieselgeneratorer. Anläggningen behöver kraft för att förhindra att reaktorerna smälter ner, uppger finska Iltalehti.

Behöver repareras

Elförsörjningen till kärnkraftverket behöver repareras och därför kommer nu förslaget om en vapenvila i regionen.

– Ryssland föreslår en regional vapenvila för att kunna säkerställa driften och säkerheten vid kärnkraftverket, rapporterar Moscow Times.

Det handlar om två skadade kraftledningarna som behöver repareras.

– Arbetet kan inledas redan denna vecka. För att detta ska bli verklighet måste man komma överens om en lokal vapenvila i de områden där reparationsarbete utförs, säger den ryske representanten Mikhail Uljanov, uppger Moscow Times.

Läs också: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri

Varit utan flera veckor

Den externa strömförsörjningen till kärnkraftverket bröts den 23 september efter en attack mot en högspänningsledning.

Ukraina och Ryssland har beskyllt varandra för attacken.

– Generatorerna och stationen är inte konstruerade för detta. Med sin beskjutning förhindrar ryssarna reparationen av kraftverkets kraftledningar och återställandet av grundsäkerheten, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Kremls talesman Dmitrij Peskov menar att det är dumt att anklaga Ryssland för att ha bombat en station som de själva kontrollerar, rapporterar tidningen.

Förhindra olycka

FN:s atomenergiorgan, IAEA, arbetar för att kärnkraftverket i Zaporizjzja ska kunna återanslutas till elnätet snarast.

– IAEA fortsätter att aktivt arbeta med Ryssland och Ukraina för att se till att kärnkraftverket ansluts till elnätet så snart som möjligt. Organisationens främsta mål är att förhindra en kärnkraftsolycka, säger organets generaldirektör Rafael Grossi, rapporterar tidningen.

Läs också: UPPGIFTER: Ukrainska styrkor avancerar 1,6 kilometer

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen