Bakslag för svensk ekonomi

2023 01 30

Minskningen ska ses i relation till november samma år, meddelar Statistiska Centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Jämfört med motsvarande månad 2021 är minskningen ännu större – 1,8 procent.

Sett över hela kvartalet minskar Sveriges BNP med 0,6 procent, trots att både december och kvartalet som helhet hade samma antal arbetsdagar som motsvarande period året dessförinnan.

– BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, till den egna hemsidan.

Gick emot prognosen

SCB:s sammanställning av sista kvartalet 2022 indikerar en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent jämfört med 2021.

– Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året, säger Neda Shahbazi.

Slutspurten under 2022 beskrivs emellertid av nyhetsbyrån TT som oväntad, och hänvisar till en sammanställning av Bloomberg där ekonomer räknade med att BNP istället skulle ha vuxit med 0,2 procent i december.

Två tunga besked

Dagens besked är det andra tyngre beskedet för svensk ekonomi inom loppet av en dryg vecka.

Nyligen kunde det även konstateras att Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån 22 januari.

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, tillade Kainelainen.

Betydelsen av BNP

BNP påverkas av hushållens konsumtion. 

– Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar, förklarar SCB på sin hemsida.

Bruttonationalprodukten beskrivs också som ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten, och har som syfte att ge en bild av storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen