JUST NU: Annie Lööfs Natovillkor – två krav

2022 05 13

Men hon vill inte se några Natotrupper eller kärnvapen på svensk mark när Sverige ansluter.

– Jag tror att det är rimligt. Vi stärker den nordiska dimensionen i Nato för att när Sverige och Finland går med så kommer hela Norden att vara med. Dessutom är hela Baltikum med, så Östersjöregionen kommer att bli säkrare och tryggare med vår entré, säger Annie Lööf i SVT:s Morgonstudio.

Två krav

Centerledaren framhäver att Sverige ska ta inspiration från nordiska grannarna Danmark och Norge.

– Jag tycker att det är rimligt att vi går den vägen som Danmark och Norge har gjort. Där vi har en enskild deklaration som säger att vi inte vill ha kärnvapenplaceringar eller fasta Natobaser. Det är Centerpartiets två krav utöver att vi ansöker tillsammans med Finland.

Kritiken

Centerpartiet har varit för ett svenskt Natomedlemskap sedan 2015, då Ryssland annekterade Krymhalvön.

 Annie Lööf tycker att andra partier i Sveriges riksdag har ”vaknat för sent”.

– Jag kan tycka att det har varit ett sent uppvaknande av andra partier på andra sidan kanten, men jag har full respekt för den process som Socialdemokraterna nu har haft de senaste veckorna. Det är ett stort beslut att fatta, säger hon.

Väl utredd fråga

Natokritiker har lyft att beslutet om ett svenskt medlemskap har gått för snabbt och att fördelar och nackdelar med Nato inte diskuterats tillräckligt. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kräver en folkomröstning.

Annie Lööf anser att frågan är väl utredd.

– Det har varit två stora Natoutredningar de senaste åren som har tittat på samarbete med andra organisationer och Nato. Det är gedigna utredningar.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Kan slå till först

Däremot utesluter inte Nato möjligheten att slå till först, ”first use”.

– ”First use” handlar om att avskräcka en part som är överlägen i konventionell styrka från att ens gå till angrepp, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD.

Han berättar att konceptet togs fram under kalla kriget, då Warzawapakten bedömdes vara starkare konventionellt med fler stridsvagnar och dylikt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen