JUST NU: Annie Lööfs Natovillkor – två krav

2022 05 13

Men hon vill inte se några Natotrupper eller kärnvapen på svensk mark när Sverige ansluter.

– Jag tror att det är rimligt. Vi stärker den nordiska dimensionen i Nato för att när Sverige och Finland går med så kommer hela Norden att vara med. Dessutom är hela Baltikum med, så Östersjöregionen kommer att bli säkrare och tryggare med vår entré, säger Annie Lööf i SVT:s Morgonstudio.

Två krav

Centerledaren framhäver att Sverige ska ta inspiration från nordiska grannarna Danmark och Norge.

– Jag tycker att det är rimligt att vi går den vägen som Danmark och Norge har gjort. Där vi har en enskild deklaration som säger att vi inte vill ha kärnvapenplaceringar eller fasta Natobaser. Det är Centerpartiets två krav utöver att vi ansöker tillsammans med Finland.

Kritiken

Centerpartiet har varit för ett svenskt Natomedlemskap sedan 2015, då Ryssland annekterade Krymhalvön.

 Annie Lööf tycker att andra partier i Sveriges riksdag har ”vaknat för sent”.

– Jag kan tycka att det har varit ett sent uppvaknande av andra partier på andra sidan kanten, men jag har full respekt för den process som Socialdemokraterna nu har haft de senaste veckorna. Det är ett stort beslut att fatta, säger hon.

Väl utredd fråga

Natokritiker har lyft att beslutet om ett svenskt medlemskap har gått för snabbt och att fördelar och nackdelar med Nato inte diskuterats tillräckligt. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kräver en folkomröstning.

Annie Lööf anser att frågan är väl utredd.

– Det har varit två stora Natoutredningar de senaste åren som har tittat på samarbete med andra organisationer och Nato. Det är gedigna utredningar.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Kan slå till först

Däremot utesluter inte Nato möjligheten att slå till först, ”first use”.

– ”First use” handlar om att avskräcka en part som är överlägen i konventionell styrka från att ens gå till angrepp, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD.

Han berättar att konceptet togs fram under kalla kriget, då Warzawapakten bedömdes vara starkare konventionellt med fler stridsvagnar och dylikt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen