JUST NU: Annie Lööfs Natovillkor – två krav

2022 05 13

Men hon vill inte se några Natotrupper eller kärnvapen på svensk mark när Sverige ansluter.

– Jag tror att det är rimligt. Vi stärker den nordiska dimensionen i Nato för att när Sverige och Finland går med så kommer hela Norden att vara med. Dessutom är hela Baltikum med, så Östersjöregionen kommer att bli säkrare och tryggare med vår entré, säger Annie Lööf i SVT:s Morgonstudio.

Två krav

Centerledaren framhäver att Sverige ska ta inspiration från nordiska grannarna Danmark och Norge.

– Jag tycker att det är rimligt att vi går den vägen som Danmark och Norge har gjort. Där vi har en enskild deklaration som säger att vi inte vill ha kärnvapenplaceringar eller fasta Natobaser. Det är Centerpartiets två krav utöver att vi ansöker tillsammans med Finland.

Kritiken

Centerpartiet har varit för ett svenskt Natomedlemskap sedan 2015, då Ryssland annekterade Krymhalvön.

 Annie Lööf tycker att andra partier i Sveriges riksdag har ”vaknat för sent”.

– Jag kan tycka att det har varit ett sent uppvaknande av andra partier på andra sidan kanten, men jag har full respekt för den process som Socialdemokraterna nu har haft de senaste veckorna. Det är ett stort beslut att fatta, säger hon.

Väl utredd fråga

Natokritiker har lyft att beslutet om ett svenskt medlemskap har gått för snabbt och att fördelar och nackdelar med Nato inte diskuterats tillräckligt. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kräver en folkomröstning.

Annie Lööf anser att frågan är väl utredd.

– Det har varit två stora Natoutredningar de senaste åren som har tittat på samarbete med andra organisationer och Nato. Det är gedigna utredningar.

Nato och kärnvapen

Tre Natoländer har tillgång till kärnvapen – Frankrike, Storbritannien och USA. I Europa finns drygt 150 kärnvapensbomber (B-61) som kan monteras på flygplan. De är utplacerade på baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet.  

Även om Sverige inte behöver ha kärnvapen på sitt territorium, skulle ett medlemskap i Nato indirekt betyda att kärnvapen blir en del av det svenska försvaret.

I ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte får använda kärnvapen mot en fientlig makt som saknar kärnvapen. Kärnvapen ska heller inte användas mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Kan slå till först

Däremot utesluter inte Nato möjligheten att slå till först, ”first use”.

– ”First use” handlar om att avskräcka en part som är överlägen i konventionell styrka från att ens gå till angrepp, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD.

Han berättar att konceptet togs fram under kalla kriget, då Warzawapakten bedömdes vara starkare konventionellt med fler stridsvagnar och dylikt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Mastercard försvinner som betalkort

2026 06 09

Mastercard planerar en ny digital betalningsrevolution.

Kortjätten meddelar att de kommer ersätta dagens kortsystem för betalning.

Vill ersätta kort

Betalkorten som idag finns i nästan varje plånbok är på väg att försvinna.

Mastercard arbetar enligt uppgifter med ett nytt system som ska ersätta både kredit- och betalkort helt.

Målet är att gå från fysiska kort till helt digitala betalningar där användaren i stället identifieras med teknik som inte kräver plastkort.

LÄS MER: Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Får unika koder

Kärnan i förändringen är så kallade tokens – unika engångskoder som skapas för varje enskild betalning.

I stället för att ett kortnummer används flera gånger ska det ersättas av en tillfällig kod som bara gäller för ett köp.

Det gör att känsliga kortuppgifter inte behöver delas mellan butik och bank på samma sätt som idag.

– Tillsammans påskyndar dessa funktioner övergången till en tokeniserad och autentiserad betalningsupplevelse i kassan över olika enheter och plattformar, och lägger grunden för smidiga och pålitliga betalningar, uppger bolaget om utvecklingen.

För kunder innebär det i praktiken att kortuppgifter inte längre lagras och sprids i samma omfattning, vilket minskar risken för bedrägerier.

Ska godkännas med fingeravtryck

Samtidigt som tokenlösningarna utvecklas satsar Mastercard på biometrisk identifiering.

I stället för att använda ett kort och slå en PIN-kod ska betalningar även kunna godkännas med fingeravtryck, handflata eller ansiktsigenkänning.

I praktiken innebär det att kunder inte längre kommer behöva ta fram ett kort eller slå en PIN-kod i butik.

Tekniken testas redan tillsammans med banker och handelsaktörer för att bygga upp ett nytt betalningssystem inför framtiden.

Vill skrota kort före 2030

Målet är att de nya systemen ska vara fullt utbredda inom fyra år.

– Mastercard driver på utvecklingen av hur vi betalar online i Europa och närmar sig sitt mål för 2030 att ta bort manuell kortinmatning och minska beroendet av fasta kortuppgifter, uppger Mastercard i ett uttalande.

Utvecklingen sker samtidigt som kontanter redan minskar kraftigt i flera länder, vilket driver på övergången till digitala betalningar.

LÄS MER: Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

Foto: Akuptsova

Text: Redaktionen