12-årings lurendrejeri kostar skattebetalarna 1,5 miljoner kronor

2021 11 05

– Jag skäms, säger 12-åringen till polisen i samband med att han ställt till med ett brott som skulle kunna ge fängelse om han vore vuxen uppger åklagaren.

Det började med att pojken lurade sin pappa att betala för något på internet som inte alls var det som pojken tutade i sin pappa.

Lurade sin pappa

Värdet för det pojken fick sin pappa att betala för uppgår till 40 dollar vilket motsvarar cirka 340 kronor.

– Jag lurade min pappa att det var en Minecraftservergrej, säger 12-åringen i polisförhöret rapporterar P4 Gotland.

Minecraft är ett dataspel som handlar om att omvandla en värld med byggblock, syssla med gruvarbete och bekämpa fiender.

Men i själva verket var det något helt annat som 12-åringen använde pengarna till – nämligen att köpa en omfattande IT-attack mot Region Gotland och Gotlands Medias sida helagotland.se.

Tog bara 30 minuter

– En stor mängd trafikförfrågningar, massutskick som har gått till de här webbsidorna så de har överbelastats helt enkelt. Det påverkade deras verksamhet ganska kraftigt, säger åklagare Mats Wihlborg till SR.

Det tog inte mer än 30 minuter för pojken att ta sig förbi Region Gotlands skydd skriver pojken till en kompis på nätet.

Dyr affär för skattebetalarna

Vid attacken som pågick från januari till mars i år ska 12-åringen även haft en medhjälpare utomlands som pojken beskriver som ”ganska barnslig” enligt SR.

Det blev en mycket dyr affär för skattebetalarna då attacken kostade Region Gotland hela 1,5 miljoner kronor.

Skäms för vad han gjort

I samtal med polisen har 12-åringen berättat att han skäms för vad han ställt till med.

– Jag lurade min pappa att det var en Minecraftservergrej. Han trodde på mig och köpte den och jag skäms för det. Han kan inte ens sätta upp routern, säger 12-åringen i polisförhöret.

Vuxen hade riskerat fängelse

Eftersom han inte är straffmyndig så blir det inte något åtal men åklagaren är tydligt med att det 12-åringens agerande är mycket allvarligt.

– Allvarligt är det här! Absolut hade vederbörande riskerat ett fängelsestraff av inte alltför kort slag om han hade varit fullt vuxen, säger åklagare Mats Wihlborg till SR.

Största attacken på över 20 år

IT-attacken var så kraftig att hemsidan Gotland.se periodvis kraschade.

Regionens internetleverantör berättar för SR Gotland att det är den största överbelastningsattacken de drabbat av på över 20 år.

Foto: M. Feshenko

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen