Journalistens fräcka kupp chockade Lavrov

2022 06 09

Onsdagens presskonferens mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans turkiske motsvarighet Mevlüt Cavusoglu gick inte helt enligt planerna.

I ett långt anförande pratade Sergej Lavrov om Rysslands planer på att säkra korridorer ut ur hamnarna i Svarta havet.

Ministern framhävde att Rysslands kräver att sanktioner mot landet stoppas för att återuppta exporten av spannmål.

Den turkiske ministern instämde med sin kollega.

Mevlüt Cavusoglu kallade de ryska kraven för ”rimliga”, uppger AFP.

Journalistens kupp

Men mitt under den turkiska hyllningskören slog han till.

Den ukrainske journalisten Muslim Umerov tröttnade på att inte få ställa några frågor och skrek rakt ut:

– Bortsett från spannmål, vilka andra varor stjäl ni från Ukraina? Och var avyttrar ni dem?

Sergej Lavrov, som uppenbart inte var beredd på frågan, funderade och svarade till slut med ett leende:

– Ni ukrainare bekymrar er alltid över vad ni kan stjäla och ni tänker att alla tänker likadant.

Fick inte ställa frågor

Efter pressträffen berättade Umerov att han flera gånger sträckte upp handen, men att han aldrig fick chansen att ställa frågor. Enligt journalisten hade arrangören förbjudit fria frågor, rapporterar The Guardian.

Stjäl spannmål

Turkiet har tidigare anklagats för att köpa ukrainskt spannmål via Ryssland.

I början av juni anklagade Ukrainas ambassadör i Ankara, Vasyl Bodnar, Turkiet för att vara ett av flera länder som köper spannmål som Ryssland har stulit från Ukraina.

Bodnar berättade att han hittills förgäves sträckt ut en hand till turkiska myndigheter och Interpol för att komma till botten med vem det är som ligger bakom transporterna av spannmål till Turkiet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen