Journalistens fräcka kupp chockade Lavrov

2022 06 09

Onsdagens presskonferens mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans turkiske motsvarighet Mevlüt Cavusoglu gick inte helt enligt planerna.

I ett långt anförande pratade Sergej Lavrov om Rysslands planer på att säkra korridorer ut ur hamnarna i Svarta havet.

Ministern framhävde att Rysslands kräver att sanktioner mot landet stoppas för att återuppta exporten av spannmål.

Den turkiske ministern instämde med sin kollega.

Mevlüt Cavusoglu kallade de ryska kraven för ”rimliga”, uppger AFP.

Journalistens kupp

Men mitt under den turkiska hyllningskören slog han till.

Den ukrainske journalisten Muslim Umerov tröttnade på att inte få ställa några frågor och skrek rakt ut:

– Bortsett från spannmål, vilka andra varor stjäl ni från Ukraina? Och var avyttrar ni dem?

Sergej Lavrov, som uppenbart inte var beredd på frågan, funderade och svarade till slut med ett leende:

– Ni ukrainare bekymrar er alltid över vad ni kan stjäla och ni tänker att alla tänker likadant.

Fick inte ställa frågor

Efter pressträffen berättade Umerov att han flera gånger sträckte upp handen, men att han aldrig fick chansen att ställa frågor. Enligt journalisten hade arrangören förbjudit fria frågor, rapporterar The Guardian.

Stjäl spannmål

Turkiet har tidigare anklagats för att köpa ukrainskt spannmål via Ryssland.

I början av juni anklagade Ukrainas ambassadör i Ankara, Vasyl Bodnar, Turkiet för att vara ett av flera länder som köper spannmål som Ryssland har stulit från Ukraina.

Bodnar berättade att han hittills förgäves sträckt ut en hand till turkiska myndigheter och Interpol för att komma till botten med vem det är som ligger bakom transporterna av spannmål till Turkiet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor explosion i New York – folk flyr lågorna

2025 11 06

En massiv explosion har inträffat i New York City.

Sju brandmän har förts till sjukhus efter att en bil exploderat i stadsdelen Bronx.

Det handlar om en explosion utöver det vanliga. Den lokala tidningen New York Post beskriver den som ”häpnadsväckande”.

– Böljande eldflammor och rökplymer reser sig högt över över gatan, skriver tidningen med hänvisning till filmklipp som fångat händelsen.

Andra videoklipp visar hur folk flyr i panik från lågorna.

– Bilder från efterdyningarna av bränderna visar utbrända fordon och trottoarer täckta av sot och skräp, rapporterar tidningen.

”Anses vara allvarliga”

Skadeläget är ännu oklart för de sju brandmänn som skadades i explosionen. Samtliga har förts till sjukhuset Jacobi Hospital i Bronx.

Sheldon Temperman, läkare på Jacobi Hospital, beskriver läget som allvarligt men stabilt.

– Brännskadorna anses vara allvarliga, men inte livshotande. De är vakna, alerta och kan prata, säger han till New York Post.

– En eldmur tornade upp sig och omringade dem. Jag kommer att vara orolig tills alla är hemma, men vi förväntar oss att de kommer att återhämta sig från sina skador, fortsätter läkaren.

Oklara omständigheter

Det är oklart vad som orsakat den massiva explosionen.

Händelsen utreds av två myndigheter – Bureau of Fire Investigation och Bureau of Fire Prevention.

LÄS MER: UPPGIFTER: Sverige nära jätteaffär

FAKTA: Explosioner

- En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Exempel: expansion av en komprimerad gas när dess behållare brister, förbränning av en luft–bränsleblandning i en motor, explosivt vulkanutbrott eller explosion av en stjärna (supernova).

- Förbränning kallas det då reaktionszonen utbreder sig långsammare än ljudhastigheten i mediet, detonation då reaktionszonen utbreder sig snabbare än ljudhastigheten.

Källa: Mediapoolen Västra Götaland

LÄS OCKSÅ: Trippelattack mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld.

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då.

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen