I NATT: Ryssland hotar Sverige på nytt – varnar även för tredje världskrig

2022 06 28

Enligt Rysslands expresident Dmitrij Medvedev står missiler redo om Sverige går med i Nato.

Den svenska ansökningsprocessen till Nato intensifieras i samband med veckans toppmöte för medlemsländerna i Madrid. 

Från Ryssland, som flera gånger under våren riktat hot mot Sverige om landet skulle gå med i Nato, kommer nu nya hätska utspel, rapporterar Reuters.

Hotar att upprätta robotar

Den här gången är det Dmitrij Medvedev, före detta president och premiärminister i Ryssland och numera partiledare för Enade Ryssland, som trappar upp den mycket hotfulla retoriken.

Enligt Medvedev bör både Sverige och Finland vara “redo för repressalier” vid ett Natomedlemskap och förtydligade sitt hot med att Ryssland kan upprätta missilrobotar “på tröskeln” till de båda länderna.

Då blir det tredje världskrig

Medvedev meddelade också vad som kommer att få Ryssland att utlysa tredje världskrig – nämligen om ett Natoland sätter sin fot på ockuperade Krimhalvön i Ukraina.

– För oss är Krim en del av Ryssland. Och det betyder för alltid. Varje försök att göra intrång på Krim är en krigsförklaring mot vårt land, säger Medvedev till nyhetssidan Argumenty i Fakty, enligt Reuters.

“En katastrof”

Han tillägger:

– Och om detta görs av en Natomedlemstat betyder detta konflikt med hela den nordatlantiska alliansen, ett tredje världskrig. En fullständig katastrof.

Putinallierad: “London första målet”

Vid ett scenario där ett tredje världskrig skulle bryta ut skulle London kunna bli Rysslands första strategiska mål. Det uppgav Andrey Gurulyov, som sitter i Moskvas försvarsdepartement och har en nära relation med Vladimir Putin, i en intervju med rysk tv, rapporterar The Independent.

– Det är kristallklart att hotet mot världen kommer från den anglosaxiska [regionen], sade Gurulyov i intervjun.

Liknande varningar förr

Det är inte första gången Medvedev och andra representanter från Putinregimen riktar liknande varningar. Även i april använde man hot om missiler vid ett svenskt Natomedlemskap.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade ryska parlamentets vice ordförande Pyotr Tolstoy till brittiska ITV då.

Regeringen förberedda på hot

Sverige har under en tid varit förberedda på en upptrappad retorik och hot från Ryssland sedan det europeiska säkerhetsläget skakats i grunden efter invasionen av Ukraina.

– Cyberhot, hybdridhot, sabotage, underminerande av vår statsorganisation, alla olika typer av attacker som man kan tänka sig. Jag vet inte vad de avser att göra eller inte göra men att Europa lever i en hotsituation och att allting har förändrats i grunden. Så är det, sade försvarsminister Peter Hultqvist (S) i april enligt Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


14 okt 26

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.              

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen.  Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.            

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med  valresultatet.

🔴Vänsterpartiet                    7,2          -1,2
🔴Socialdemokraterna     25,9          -2,1
🟢Miljöpartiet                          6,5         +0,4
🟢Centerpartiet                      6,7         -0,3
🔵Liberalerna                           3,9         -1,4
🔵Moderaterna                     23,9         +4,0
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,0         +0,5
 
🔴🟢 S+V+MP+C                46,3          -3,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,2        +3,4
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 okt 26

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen