I NATT: Oroväckande uppmaning i befriade städer i Ukraina

2022 11 22

Människor i nyligen befriade områden och städer i Ukraina kan nu tvingas lämna sina hem.

Det var bara häromveckan som fantastiska glädjescener utspelade sig i staden Cherson då mängder med extatiska ukrainare firade det ryska tillbakadragandet.

Blågula flaggor vajade återigen i staden och rysk propaganda revs ned samtidigt som ukrainska soldater hyllades genom att kastas upp i luften.

Men nu uppmanas invånarna i städerna Cherson och Mykolajiv, som båda kontrolleras av Ukraina, att evakuera inför vintern. Det rapporterar flera internationella medier.

Livshotande konsekvenser

Anledningen till uppmaningen är att rysk beskjutning väntas få livshotande konsekvenser för vatten- och energiförsörjningen i stora delar av landet.

– Människor måste tas till en plats där de kan tillbringa vintern, säger biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk enligt New York Times, och lovar även att myndigheterna kommer att hjälpa till med evakueringarna.

Man uppmanar de befriade ukrainarna i Cherson och Mykolajiv att framför allt ta sig till centrala eller västra delar av landet.

Skrämmande varning

På måndagen utfärdade World Health Organization, WHO, en skrämmande varning om hur energikrisen kommer att påverka befolkningen i det krigsdrabbade landet.

– Den här vintern kommer att vara livsfarlig för miljontals människor i Ukraina, säger WHO:s regionala chef för Europa, Hans Henri P. Kluge till nyhetsbyrån AP.

– Attacker på hälso- och energiinfrastruktur innebär att hundratals sjukhus och sjukvårdsinrättningar inte längre är i full drift och saknar bränsle, vatten och elektricitet.

Drastisk försämring

Situationen är dock inte mycket bättre i många andra delar av landet än de befriade områdena i söder. Enligt Volodymyr Kudrytskyi, chef för den statliga nätoperatören Ukrenergo, har mer än 40 procent av Ukrainas energianläggningar skadats av ryska angrepp de senaste veckorna, rapporterar The Guardian.

I Kyiv och andra storstäder har läget försämrats drastiskt efter den hittills största missilattacken mot landets elnät förra veckan.

Förbereder sig på katastrof

Borgmästaren i Kyiv, Vitali Klitschko, menar att staden måste vara beredd på värsta möjliga scenario kopplat till strömförsörjningen.

– I värsta fall, egentligen gillar jag inte att prata om det, men jag måste vara beredd om vi inte har el, inget vatten, ingen värme, ingen mobiltäckning och ingen kommunikation, sade han i fredags.

Tusentals kilometer av viktiga högspänningsledningar fungerar inte enligt Ukrenergo, vilket påverkar hela Ukraina.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen