I NATT: Nytt EU-genombrott hånas av diktatorn

2022 12 16

Det innebär bland annat att ytterligare 200 personer med anknytning till Ryssland adderas till sanktionslistan.

EU inför även sanktioner mot en rad komponenter som Ryssland kan använda i militärt syfte – bland annat olika typer av elektronik och IT-komponenter.

Den Europeiska unionen föreslår även nya sanktioner mot tre ryska banker, den ryska gruv- och energisektorn och mot länder som förser Ryssland med drönare.

”Misslyckat ekonomiskt krig”

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har svarat på västs nya sanktioner.

I ett tv-tal kallar han dem för ”ett misslyckat ekonomiskt krig”.

– Vi kommer att ta bort  restriktioner inom logistik och finans. Låt mig påminner er om en sak. Genom att införa sanktioner försöker västländer pressa Ryssland mot självisolering. Det kommer aldrig att hända, säger Putin enligt Reuters.

Vänder blicken mot öst

Rysslands energiförsäljning till EU har minskat kraftigt sedan starten av kriget i Ukraina.

EU har minskat importen från Moskva och två explosioner har skadat de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Putin meddelar att Moskva numera kommer att vända blicken österut.

Han understryker att Ryssland kommer att öka gasförsäljningen till länder i öst och upprepade sin plan på att bygga ett nytt "gasnav" i Turkiet.

– Det kommer definiera gaspriset i Europa, säger diktatorn.

Ryssland började sälja naturgas till Kina i slutet av 2019 via Power of Siberia Pipeline. Gasledningen levererade cirka 10 miljarder kubikmeter gas 2021 och kommer att nå sin fulla kapacitet 2025.

Erkänner ”vissa svårigheter”

Rysslands ekonomi förväntas krympa med 2,5 procent under 2022.

I sitt tal erkände Putin ”vissa svårigheter”, rapporterar Reuters.

Samtidigt upprepade diktatorn sitt påstående om att Europa tar mest skada av de sanktioner som riktas mot Ryssland.

– Västerländska ekonomier har drabbats av en boomerangeffekt i form av stigande inflation till följd av deras egna sanktioner, säger Putin.

Nästa år planerar den ryska diktatorn att ta drygt en tredjedel av statsbudgeten för att finansiera anfallskriget i Ukraina. Samtidigt minskar han anslagen till skolor, sjukhus och vägar.  

Foto: C Wiedgier resp. President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen