10 oktober 2025

I NATT: Nytt EU-genombrott hånas av diktatorn

2022 12 16

Efter en del om och men har EU klubbat igenom ett nionde sanktionspaket mot Ryssland.

Det innebär bland annat att ytterligare 200 personer med anknytning till Ryssland adderas till sanktionslistan.

EU inför även sanktioner mot en rad komponenter som Ryssland kan använda i militärt syfte – bland annat olika typer av elektronik och IT-komponenter.

Den Europeiska unionen föreslår även nya sanktioner mot tre ryska banker, den ryska gruv- och energisektorn och mot länder som förser Ryssland med drönare.

”Misslyckat ekonomiskt krig”

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har svarat på västs nya sanktioner.

I ett tv-tal kallar han dem för ”ett misslyckat ekonomiskt krig”.

– Vi kommer att ta bort  restriktioner inom logistik och finans. Låt mig påminner er om en sak. Genom att införa sanktioner försöker västländer pressa Ryssland mot självisolering. Det kommer aldrig att hända, säger Putin enligt Reuters.

Vänder blicken mot öst

Rysslands energiförsäljning till EU har minskat kraftigt sedan starten av kriget i Ukraina.

EU har minskat importen från Moskva och två explosioner har skadat de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Putin meddelar att Moskva numera kommer att vända blicken österut.

Han understryker att Ryssland kommer att öka gasförsäljningen till länder i öst och upprepade sin plan på att bygga ett nytt "gasnav" i Turkiet.

– Det kommer definiera gaspriset i Europa, säger diktatorn.

Ryssland började sälja naturgas till Kina i slutet av 2019 via Power of Siberia Pipeline. Gasledningen levererade cirka 10 miljarder kubikmeter gas 2021 och kommer att nå sin fulla kapacitet 2025.

Erkänner ”vissa svårigheter”

Rysslands ekonomi förväntas krympa med 2,5 procent under 2022.

I sitt tal erkände Putin ”vissa svårigheter”, rapporterar Reuters.

Samtidigt upprepade diktatorn sitt påstående om att Europa tar mest skada av de sanktioner som riktas mot Ryssland.

– Västerländska ekonomier har drabbats av en boomerangeffekt i form av stigande inflation till följd av deras egna sanktioner, säger Putin.

Nästa år planerar den ryska diktatorn att ta drygt en tredjedel av statsbudgeten för att finansiera anfallskriget i Ukraina. Samtidigt minskar han anslagen till skolor, sjukhus och vägar.  

Foto: C Wiedgier resp. President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen