HISTORISKA UPPGIFTER: Har övervägt att använda kärnvapen

2024 10 30

Kärnvapen har endast använts två gånger i krig under mänsklighetens historia.

År 1945 utförde amerikanska bombplan historiens hittills första och enda kärnvapenbombningar.

Atombomben ”Little boy” exploderade över den japanska hamnstaden Hiroshima den 6 augusti 1945. Tre dagar senare släpptes den andra bomben "Fat man” över staden Nagasaki på den södra ön Kyushu.

De senaste åren har dock världen varit närmare en ny kärnvapenattack än vad vi insett.

Det framhåller den politiske journalisten Bob Woodward i sin nya bok ”War”.

I boken återger Woodward ett samtal från 2022 mellan USA:s försvarsminister Lloyd Austin och hans ryske motsvarighet Sergej Sjojgu.

– Vi vet att ni överväger att använda kärnvapen, sade Austin i samtalet och tillade:

– Vi vill att ni ska veta att om ni använder kärnvapen kommer vi ompröva alla våra restriktioner gällande den pågående situationen i Ukraina.

50/50 risk

Samtalet mellan försvarsministrarna ägde rum i oktober 2022, då ryska styrkor var hårt pressade på slagfältet. Ukraina genomförde en framgångsrik offensiv i Chersonregionen i södra delen av landet.

I samband med motgångarna på slagfältet ska den ryska militärledningen starkt övervägt att använda kärnvapen.

Enligt Bob Woodward bedömde den amerikanska underrättelsetjänsten risken till 50 procent. Det handlar således om långtgående planering inför en kärnvapenattack.

”Helt oacceptabelt”

Daniel Högsta är vice ordförande i den internationella organisation ICAN, som arbetar för kärnvapennedrustning i världen.

Han reagerar kraftigt på uppgifterna.

– USA trodde att det fanns 50 procents chans att kärnvapen användes 2022. Det visste vi inte om. Det är helt oacceptabelt, säger han till NRK.  

Kan skapa ett nytt prejudikat

Enligt Kjølv Egeland, kärnvapenexpert och seniorforskare vid forskningsinstitutet Norsar, kan en rysk kärnvapenattack utlösa en kedjereaktion.

Om en kärnvapenmakt använder massförstörelsevapen kan andra länder följa efter, befarar experten.

– Om normen mot användning av kärnvapen hade brutits finns det anledning att befara att det skulle kunna skapa ett nytt prejudikat och sänka tröskeln för användning av kärnvapen, både i det här kriget och i framtida konflikter, säger Kjølv Egeland till NRK.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen