Helt ny snigel skapar problem i trädgården

2024 08 24

En ny sorts snigel är på väg att sprida sig och riskerar att bli en svår skadegörare i många trädgårdar.

Under sommaren har mördarsniglar i trädgården varit ett hett samtalsämne.

Det har varit ett rekordår för sniglarna, som ställer till stora problem för många trädgårdsentusiaster.

Nu är en ny snigelart på väg att sprida sig, rapporterar SR.

”Svår trädgårdsskadegörare”

Den heter fläckig vinbergssnäcka, och har börjat sprida sig i Västsverige.

Det kan innebära besvär för folk som har trädgård.

– Riskerna är att det här är en svår trädgårdsskadegörare, som etablerar sig i våra trädgårdar, äter av det vi vill odla och det vi vill ha som prydnadsväxter, säger Ted von Proschwitz, snigelexpert på Naturhistoriska museet, till radiokanalen.

Stor som en golfboll

Den fläckiga vinbergssnäckan är beskrivs som orangebrunfläckig och stor som en golfboll.

Enligt Ted von Proschwitz kan den på sätt och vis liknas vid mördarsnigeln.

– Jag ser likheter på det sättet att den lever i trädgårdsmiljö och att den på vissa håll i Europa, speciellt brittiska öarna, har blivit en svår skadegörare. Kanske inte att den sprids ut i naturliga miljöer, men vi har inte sett detta, det är bara i början på en process, säger han till SR.

Han tillägger att han gärna vill ha allmänhetens hjälp att kartlägga snäckans spridning i Sverige.

– Skicka gärna in bilder på dem, eller väldigt gärna också exemplar så att vi kan undersöka dem, säger Ted von Proschwitz.

Rekordår för mördarsniglar

Under 2024 har mördarsniglarna varit ovanligt många.

Det tros bland annat bero på att våren var regnig men samtidigt varm, vilket gav sniglarna möjlighet att överleva och trivas.

Mördarsniglar ger sig ofta på växter i trädgården, vilket väcker stor frustration hos många trädgårdsentusiaster.

Det mest effektiva sättet att hålla mördarsniglar borta är att plocka dem.

LÄS OCKSÅ: MÖRDARSNIGLAR: Här är växterna de hatar

Foto: Macrophile, Wikipedia

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen