Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


Swedbank: Stor grupp blivande pensionärer riskerar kalldusch

2024 02 26

En större del av svenskarna riskerar att få en obehaglig överraskning när pensionsåldern börjar närma sig.

Det larmet kommer från Swedbank på måndagen.

Storbanken har uppmärksammat att kunskapen om hur pensionssystemet fungerar är oroväckande låg bland svenska folket – vilket innebär att en stor grupp omedvetet kan begå misstag som blir direkt avgörande för den blivande pensionen.

Hela 60 procent av befolkningen har liten eller ingen kunskap om pensionssystemets innebörd, visar bankens undersökning som beställts från Kantar Medias Sifopanel.

– De som saknar kunskap om pensionssystemet tror i mindre utsträckning än andra att de kommer få en rimlig pension. Utan koll är det svårt att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom. 

Upptäcker för sent

De flesta får behålla minst 70 procent av sin lön när man går i pension. Men faktorer som många år i deltid eller sent inträde i arbetslivet kan kapa ersättningen rejält – samtidigt som ett par extra år i arbetet kan höja den kraftigt.

Enligt Swedbank är det dock faktorer som många upptäcker för sent.

Istället kommer det som en kalldusch när man väl kommer till insikt om vilka val som hade kunnat göras för att påverka pensionen till det bättre.

– Ju tidigare du vet vad som påverkar pensionen, desto större möjlighet har du att påverka den. Var femte över 55 år önskar att de hade haft koll på sin pension tidigare, säger Madelén Falkenhäll. 

Högre tjänstepension

En väg till högre pension är enligt Swedbank att avsätta mer till tjänstepensionen.

Banken har tidigare uppskattat att bara ett par procent högre tjänstepensionen skulle kunna motsvara drygt 2 000 kronor mer i pension varje månad för vanliga kvinnoyrken – som ofta har lägre lön än mansdominerade yrken.

– En höjd avsättning till tjänstepension skulle innebära en högre pension för många. Det har redan gjorts inom några kollektivavtal, men det skulle kunna tas ytterligare steg och kan vara värt att titta vidare på för arbetsmarknadens parter, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Swedbank slår larm: blivande pensionärer illa ute

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Det här dödade Aleksej Navalnyj

2024 02 25

Ukrainas underrättelsechef Kyrylo Budanov säger att det är mer eller mindre bekräftat vad Aleksej Navalnyj dog av.

Dödsorsaken rapporteras även av ryska statskontrollerade medier.

– Jag kanske gör er besvikna, men vad vi vet är att han verkligen dog av en blodpropp, säger Budanov.

Det uppger Sky News.

Mer eller mindre bekräftat

Budanov anser att uppgifterna om vad som dödade Aleksej Navalnyj bör anses vara så gott som bekräftade.

– Det är mer eller mindre bekräftat, säger han.

Många har anklagat, och anklagar fortfarande, Rysslands diktator Vladimir Putin för Navalnyjs död.

Många är av uppfattningen att Putin verkställde hans död, i en arktisk straffkoloni, med anledning växande krav på en oberoende utredning.

– Under en presskonferens tidigare i dag fortsatte Volodymyr Zelenskyy att uttrycka samma övertygelse och sa att Navalnyj har mördats.

Aktivist och bloggare

Aleksej Navalnyj beskrivs av många som Vladimir Putins ”främsta kritiker” och var Rysslands informella oppositionsledare - även om han satt fängslad.

Hans kamp har i synnerhet riktats mot att offentliggöra den enorma korruption som finns i toppskiktet av Ryssland och inom regeringspartiet Enade Ryssland.

Navalnyj har använt internet som en plattform för att nå ut till sina följare, ställt upp i borgmästarvalet i Moskva och försökt att kandidera till president.

Stor följarskara

Han har även anordnat flera demonstrationer mot korruptionen i Ryssland. Våren 2017 deltog tiotusentals ryssar i en antikorruptionsdemonstration anordnad av Navalnyj.

Protesterna fick ett abrupt slut, då han själv greps av polisen.

Överlevt flera attacker

Han har blivit förgiftad och drabbats av en rad olika attacker genom åren men överlevde alltid regimens klappjakt - fram till nu.

Han satt fängslad efter att ha dömts på vad omvärlden betonar är felaktiga grunder.

Foto: M. Aleshkovsky

Text: Redaktionen