Här skämmer ryska utrikesministern ut sig – blir utskrattad

2023 03 03

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skämde ut sig fullständigt under en konferens på fredagen.

Det var under ett offentligt samtal, inför publik, i samband med konferensen Raisina Dialogue i New Delhi som Sergej Lavrov gjorde bort sig.

Länk till videon finns längst ned i artikeln.

– Kriget, som vi försöker stoppa, inleddes mot oss genom att utnyttja Ukraina, sade utrikesministern från sin plats på scenen.

Längre än så kom han inte efter sitt uttalande innan han blev avbruten av publikens hånskratt, rapporterar Sky News.

Noterbart är även att Putins minister använder sig av ordet "krig". Ett ord som är förbjudet att använda i Ryssland när man refererar till konflikten i Ukraina, även om Putin själv också råkat använda begreppet.

Tappade orden

Sergej Lavrov försökte därefter se så opåverkad ut som han kunde, men började istället stamma och hittade inte orden.

Han försökte säga någonting om hur Rysslands energipolitik påverkats av kriget, men den ryska toppolitikern och Putins högra hand förmådde inte ens formulera en sammanhängande mening innan ordet gick vidare till nästa talare.

"Underskattade publiken"

Konferensen i indiska huvudstaden är en av få internationella mötesplatser som fortfarande bjuder in ryska tjänstemän.

Det fanns dock en stor blandning av åsikter bland publiken, där vissa emellanåt även applåderades då han menade att det fanns en “dubbelmoral” i frågor som riktades till honom om kriget jämfört med USA:s militära interventioner på 2000-talet.

Enligt Oliver Carroll, utrikeskorrespondent för The Economist, kom dock de hånfulla och kritiska tillropen som en överraskning för ministern.

– Nuförtiden är den ryska utrikesministern Lavrov vanligtvis inte i närheten av fientliga folkmassor. Han underskattade denna indiska publik, framhåller han på Twitter.

Grova uttalanden har haglat

Sedan den ryska invasionen av Ukraina för ett år sedan har Sergej Lavrov gjort sig ökänd för en rad märkliga, grova och direkt fruktansvärda uttalanden.

– Vi attackerade inte Ukraina, sade han exempelvis enligt Sky News bara några veckor efter att Ryssland avfyrat sina missiler över gränsen förra året.

Han har även jämfört såväl USA som Ukrainas president, som är av judiskt ursprung, med tyska nazistdiktatorn Adolf Hitler.

– Han (Zelensky, red. anm.) för fram följande argument: “vad är det för nazism om vi är judar?”. Jag kan ha fel, men Hitler hade också judiskt blod. Det betyder absolut ingenting. De smarta judiska människorna säger att de ivrigaste antisemiterna vanligtvis är judar, sade Sergej Lavrov till italiensk tv i maj 2022.

Se videon här

Du kan se ett videoklipp från händelsen via journalisten Max Seddons twitterkonto genom att klicka här.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen