Har hittat fler bevis – forskare kan ha löst livets gåta

2022 09 23

Rymdforskare har gjort en fantastisk upptäckt på en asteroid 30 miljoner mil från vår egen planet.

Det rör sig om material från asteroiden Ryagu som har samlats in av forskningsdrönaren Hayabusa-2, rapporterar The Guardian.

Från asteroiden har man nämligen hittat dammstoft som otroligt nog innehåller en droppe vatten.

– Vi har upptäckt bevis för att detta kan ha varit direkt kopplat till exempelvis havets ursprung eller organiskt material på jorden, säger Tomoki Nakamura, chefsforskare för det japanska rymdprojektet, till tidningen.

Teori får nytt stöd

Upptäckten i fråga innebär att teorin om att livet på jorden kommer från yttre rymden får nytt stöd.

Asteroider, likt Ryugu, skulle enligt forskarna ha kunnat tillhandahålla vatten som innehåller salt och organiskt material i samband med kollisioner med jorden.

– Det faktum att vatten upptäcktes i själva provet är överaskande med tanke på dess bräcklighet och chanserna att det förstörs i yttre rymden, säger Kensei Kobayashi, en astrobiologiexpert och professor vid Yokohama National University, till The Guardian.

Experten tillägger:

– Det tyder på att asteroiden innehöll vatten, i form av vätska och inte bara is, och organiskt material kan ha genererats i det vattnet.

Bekräftar tidigare fynd

Det nya fyndet ligger i linje med upptäckter som den japanska forskargruppen gjorde för en dryg månad sedan.

Då hade japanerna granskat 5,4 gram stenar och damm från samma asteroid, som kunde visa att forskarna hittat organiskt material som pekade på att aminosyror i själva verket sannolikt bildats i rymden, skrev France 24 i augusti med hänvisning till AFP.

300 miljoner kilometer ut i rymden

Hayabusa-2 skickades 300 miljoner kilometer ut i rymden 2014.

För två år sedan återvände den med prover från Ryugu som har analyserats i flera olika omgångar.

– Ryugu-partiklar är utan tvekan bland de mest oförorenade solsystemets material som finns tillgängliga för laboratoriestudier och pågående undersökningar av dessa värdefulla prover kommer säkerligen att utöka vår förståelse av tidiga solsystemprocesser, framhäver forskargruppen i en rapport som publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

LÄS MER: Ny spännande upptäckt kan förklara livets ursprung

LÄS MER: Historisk fångst i rymden – första gången någonsin

LÄS MER: Otroliga fynd i universum med Nasas nya teleskop

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen