Här är måltiden svenska folket vägrar att överge

2023 05 11

En ny undersökning visar vilken måltid svenskarna vill behålla mest.

Hög inflation och höjda räntor har satt hård press på de svenska hushållen.

Det tuffa ekonomiska läget har gjort att många gör förändringar i sin konsumtion.

En undersökning från Novus på uppdrag av Ica visar vilka måltider svenskarna prioriterar, och vilka de helst sparar in på.

Måltiden som människor tycks ha svårast att överge är helgfrukosten, som bara 8 procent av respondenterna kan tänka sig dra ner på.

“Återspeglas i matvanor”

Den första måltiden som landets konsumenter kan tänka sig dra ner på är mellanmål och fika, där siffran är 32 procent.

Därefter följer helgmiddagar och släktmiddagar.

– Vi ser hur förändringar i samhället återspeglas i matvanor och måltider och det är tydligt att det är svårare för väldigt många att få ekonomin att gå ihop just nu. Det är därför viktigare för oss än någonsin att vara nära kunderna i deras vardag för att säkerställa att de får så mycket som möjligt för sina pengar, säger Eric Lundberg, vd ICA Sverige.

Vill spendera mindre

Drygt en av tre menar att de vill spendera mindre pengar i största allmänhet under 2023.

25 procent vill minska på sitt matsvinn, samtidigt som 11 procent vill äta mer vegetariskt.

– De senaste årens förändringar i omvärlden har visat att konsumenterna är snabba på att ställa om sina vanor för att anpassa matinköpen. Att så många vill bevara helgfrukosten ser jag som ett tecken på att unna sig hemma är fortsatt viktigt, vilket tyder på att välmående är viktigt för konsumenten, säger Ann-Katrin Tottie, ansvarig kundinsikt, ICA Sverige.

Hög inflation

Inflationstakten i Sverige är alltjämt mycket hög, och en bidragande faktor har varit priserna på livsmedel.

Ekonomen Peter Malmqvist menar att inflationen väntas ligga på en fortsatt hög nivå.

– Här kan man se att på den amerikanska kurvan är det verkligen någonting positivt på gång, om positivt innebär lägre inflation. Det är en så pass tydlig trend så det är någonting annorlunda i USA jämfört med eurozonen och Sverige, säger han till Dagens Industri.

Höjt snabbt

På grund av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt.

Efter flera år av lägre räntor ligger nu styrräntan på 3,5 procent.

LÄS MER: Äta eller inte äta frukost - här är svaret

Foto: R. Andres

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen