Här är måltiden svenska folket vägrar att överge

2023 05 11

En ny undersökning visar vilken måltid svenskarna vill behålla mest.

Hög inflation och höjda räntor har satt hård press på de svenska hushållen.

Det tuffa ekonomiska läget har gjort att många gör förändringar i sin konsumtion.

En undersökning från Novus på uppdrag av Ica visar vilka måltider svenskarna prioriterar, och vilka de helst sparar in på.

Måltiden som människor tycks ha svårast att överge är helgfrukosten, som bara 8 procent av respondenterna kan tänka sig dra ner på.

“Återspeglas i matvanor”

Den första måltiden som landets konsumenter kan tänka sig dra ner på är mellanmål och fika, där siffran är 32 procent.

Därefter följer helgmiddagar och släktmiddagar.

– Vi ser hur förändringar i samhället återspeglas i matvanor och måltider och det är tydligt att det är svårare för väldigt många att få ekonomin att gå ihop just nu. Det är därför viktigare för oss än någonsin att vara nära kunderna i deras vardag för att säkerställa att de får så mycket som möjligt för sina pengar, säger Eric Lundberg, vd ICA Sverige.

Vill spendera mindre

Drygt en av tre menar att de vill spendera mindre pengar i största allmänhet under 2023.

25 procent vill minska på sitt matsvinn, samtidigt som 11 procent vill äta mer vegetariskt.

– De senaste årens förändringar i omvärlden har visat att konsumenterna är snabba på att ställa om sina vanor för att anpassa matinköpen. Att så många vill bevara helgfrukosten ser jag som ett tecken på att unna sig hemma är fortsatt viktigt, vilket tyder på att välmående är viktigt för konsumenten, säger Ann-Katrin Tottie, ansvarig kundinsikt, ICA Sverige.

Hög inflation

Inflationstakten i Sverige är alltjämt mycket hög, och en bidragande faktor har varit priserna på livsmedel.

Ekonomen Peter Malmqvist menar att inflationen väntas ligga på en fortsatt hög nivå.

– Här kan man se att på den amerikanska kurvan är det verkligen någonting positivt på gång, om positivt innebär lägre inflation. Det är en så pass tydlig trend så det är någonting annorlunda i USA jämfört med eurozonen och Sverige, säger han till Dagens Industri.

Höjt snabbt

På grund av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt.

Efter flera år av lägre räntor ligger nu styrräntan på 3,5 procent.

LÄS MER: Äta eller inte äta frukost - här är svaret

Foto: R. Andres

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen