Här är måltiden svenska folket vägrar att överge

2023 05 11

Hög inflation och höjda räntor har satt hård press på de svenska hushållen.

Det tuffa ekonomiska läget har gjort att många gör förändringar i sin konsumtion.

En undersökning från Novus på uppdrag av Ica visar vilka måltider svenskarna prioriterar, och vilka de helst sparar in på.

Måltiden som människor tycks ha svårast att överge är helgfrukosten, som bara 8 procent av respondenterna kan tänka sig dra ner på.

“Återspeglas i matvanor”

Den första måltiden som landets konsumenter kan tänka sig dra ner på är mellanmål och fika, där siffran är 32 procent.

Därefter följer helgmiddagar och släktmiddagar.

– Vi ser hur förändringar i samhället återspeglas i matvanor och måltider och det är tydligt att det är svårare för väldigt många att få ekonomin att gå ihop just nu. Det är därför viktigare för oss än någonsin att vara nära kunderna i deras vardag för att säkerställa att de får så mycket som möjligt för sina pengar, säger Eric Lundberg, vd ICA Sverige.

Vill spendera mindre

Drygt en av tre menar att de vill spendera mindre pengar i största allmänhet under 2023.

25 procent vill minska på sitt matsvinn, samtidigt som 11 procent vill äta mer vegetariskt.

– De senaste årens förändringar i omvärlden har visat att konsumenterna är snabba på att ställa om sina vanor för att anpassa matinköpen. Att så många vill bevara helgfrukosten ser jag som ett tecken på att unna sig hemma är fortsatt viktigt, vilket tyder på att välmående är viktigt för konsumenten, säger Ann-Katrin Tottie, ansvarig kundinsikt, ICA Sverige.

Hög inflation

Inflationstakten i Sverige är alltjämt mycket hög, och en bidragande faktor har varit priserna på livsmedel.

Ekonomen Peter Malmqvist menar att inflationen väntas ligga på en fortsatt hög nivå.

– Här kan man se att på den amerikanska kurvan är det verkligen någonting positivt på gång, om positivt innebär lägre inflation. Det är en så pass tydlig trend så det är någonting annorlunda i USA jämfört med eurozonen och Sverige, säger han till Dagens Industri.

Höjt snabbt

På grund av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan aggressivt.

Efter flera år av lägre räntor ligger nu styrräntan på 3,5 procent.

LÄS MER: Äta eller inte äta frukost - här är svaret

Foto: R. Andres

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen