Sverige har problem med hög arbetslöshet.

Men trots det finns det fortfarande branscher som skriker efter kompetent arbetskraft.

Det bekräftas bland annat av en rapport från Lunds universitet, där det konstateras att antalet lediga jobb är på rekordhöga nivåer.

Inom vissa yrken finns det särskilt stora behov.

Komplex bransch med möjligheter

Ett av de stora bristyrkena är tågtekniker, rapporterar SR.

Företag inom tåg- och transportbranschen har svårt att hitta personer med den rätta kompetensen.

Det har man bland annat märkt av på det stora transportföretaget Alstom i Västerås, där svårigheten att rekrytera kompetenta tågtekniker är kännbar.

Det handlar om ett tekniskt ganska krävande yrke.

– Tågbranschen är ganska komplex. Det är ett tåg som består av hundratals meter kablar, det är datorer, man jobbar mycket mera nu med elektronik och sådana saker, säger Glenn Holmström, produktionschef på Alstom, till radiokanalen.

Yrkesutbildning och praktik

Tidigare har tågtekniker alltså jobbat mycket med mekanik, men nu har det blivit mera elektronik. Fordonen har blivit bättre och mer avancerade, rent tekniskt.

Därför behövs det fler kompetenta tågtekniker.

Om man vill bli tågtekniker så kan man gå via yrkeshögskolan, vilket är fallet med många bristyrken.

– Och sedan får man gå ut på praktik som är tio veckor första året, och andra året är de välkomna tillbaka att köra tio veckor till, säger Glenn Holmström, som också sitter i styrelsen för yrkeshögskolan.

Det finns alltså smidiga vägar till att bli tågtekniker, och detsamma gäller många andra yrken där det råder brist på arbetskraft.

Rekordmånga lediga jobb

I Sverige är antalet lediga jobb nu 50 procent fler än åren innan pandemin och cirka 200 procent fler än åren efter finanskrisen 2008, enligt rapporten från Lunds universitet.

Det råder brist på arbetskraft inom en rad olika yrken och branscher.

Hantverkare, officerare och lärare är några exempel på yrken där man skriker efter arbetskraft, rapporterar TV4.

Det finns också stora behov inom vård och omsorg samt generellt inom många fysiska och praktiska yrken, enligt kanalen.

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen