Fruktansvärda filmklipp sprids via mobilspel

2023 10 31

Barn i Europa har nåtts av fruktansvärda bilder från Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober.

Filmklipp och bilder från attacken har spridits via betalda reklamkampanjer av Israel.

Av misstag har de fruktansvärda bilderna förmedlats till barn via mobilspel.

Det visar en kartläggning av Reuters. Nyhetsbyrån har dokumenterat flera fall.

Sexåring chockades av video

En sexåring i London fick en chock när hans mobilspel ”Angry Birds” avbröts av ett riktat budskap från Israels militär, IDF.

Ett filmklipp visade Hamas-terrorister, skräckslagna israeliska familjer och censurerat innehåll.

– Han blev chockad. Han sa bokstavligen: ”Vad gör den här blodiga reklamen i mitt spel?”, säger sexåringens mamma till Reuters.

Riktat budskap

Filmklippen från terrorattacken följdes av ett budskap från Israels utrikesdepartement:

– Vi kommer se till att de som skadar oss får betala ett högre pris.

David Saranga, chef vid israeliska utrikesdepartement, bekräftar att Israel ligger bakom de riktade annonserna.

– Men jag har ingen aning om hur de kan ha hamnat i olika mobilspel. Vi har specifikt instruerat annonsörer att blockera annonserna för personer under 18 år, säger han till Reuters.

Stor kampanj

Sedan Hamas terrorattack den 7 oktober har Israel spenderat 1,5 miljoner dollar på internetkampanjer.

David Saranga försvarar filmklippens våldsamma karaktär.

– Vi vill att världen ska förstå vad som hände i Israel. Det är en massaker.

Kriget fortsätter

Över1 400 israeler dödades i Hamas massaker den 7 oktober.

Terrorattacken eskalerade konflikten mellan Israel och terrorgruppen.

Israel har svarat med massiva bombningskampanjer mot mål i Gazaremsan. Över 8 000 palestinier har förlorat livet, enligt det Hamasinstallerade hälsodepartementet i Gaza.

Israel avancerar

De senaste dagarna har Israel trappat upp krigsinsatsen.

Landets väpnade styrkor, IDF, har inlett en markoperation i Gaza.

På tisdagsmorgonen har militären publicerat bilder på israeliska stridsvagnar och marktrupper inne i Gaza.

I ett uttalande hävdar IDF att man slagit till mot 300 mål och dödat ”många Hamas-soldater”.

Foto: O. Binay

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet"

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

– Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen