Försvarsministern: Ryssland kan hämnas på Sverige

2023 03 24

Nyligen uttalade sig Sveriges överbefälhavare om att en rysk hämnd mot Sverige är “sannolik”.

Detta med anledning av att Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

– Bara för att man inte gjort det hittills, så ska man inte ta det som intäkt för att det inte kommer att ske. Tvärtom. Det är nog rätt stor sannolikhet att de delar av verktygen som ligger inom ramen för icke-linjär krigföring kommer att användas, sade ÖB Micael Bydén till Aftonbladet tidigare i veckan.

Risken för en rysk hämnd bekräftas nu av Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

– Man kan aldrig utesluta risken för någon form av vedergällningsoperation, säger ministern till samma tidning ikväll.

"Säkrare nu"

Pål Jonson nämner att det kan röra sig om hybridhot som exempelvis cyberangrepp, cyberspionage och andra påverkanskampanjer med desinformation.

Risken för ett väpnat hot nämns inte i intervjun.

– Ytterst är vi säkrare idag än när vi påbörjade medlemskapsprocessen till Nato, det har att göra med att vi har fått återförsäkringar från USA, Storbritannien och flera viktiga allierade, säger Pål Jonson.

"Förberedda på olika scenarier"

Försvarsministerns budskap är med andra ord samma som utrikesminister Tobias Billström (M) förmedlade på en blixtinsatt pressträff förra fredagen, efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan officiellt sagt ja till Finland i Nato.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhöll Billström.

Han påtalade samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

Separerar ansökningar

För att Sverige ska kliva över tröskeln och omfattas av Natos fullständiga militära skydd måste även Ungern, utöver Turkiet, ratificera den svenska ansökan. Någonting som skjutits upp gång på gång.

I veckan kom också beskedet att Ungern delar upp behandlingen av den finska respektive svenska begäran om inträde i alliansen som två olika frågor.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, sade en förvånad Ulf Kristersson till SR Ekot efter nyheten.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen