Försvarsministern: Ryssland kan hämnas på Sverige

2023 03 24

Nyligen uttalade sig Sveriges överbefälhavare om att en rysk hämnd mot Sverige är “sannolik”.

Detta med anledning av att Sverige ansökt om medlemskap i Nato.

– Bara för att man inte gjort det hittills, så ska man inte ta det som intäkt för att det inte kommer att ske. Tvärtom. Det är nog rätt stor sannolikhet att de delar av verktygen som ligger inom ramen för icke-linjär krigföring kommer att användas, sade ÖB Micael Bydén till Aftonbladet tidigare i veckan.

Risken för en rysk hämnd bekräftas nu av Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M).

– Man kan aldrig utesluta risken för någon form av vedergällningsoperation, säger ministern till samma tidning ikväll.

"Säkrare nu"

Pål Jonson nämner att det kan röra sig om hybridhot som exempelvis cyberangrepp, cyberspionage och andra påverkanskampanjer med desinformation.

Risken för ett väpnat hot nämns inte i intervjun.

– Ytterst är vi säkrare idag än när vi påbörjade medlemskapsprocessen till Nato, det har att göra med att vi har fått återförsäkringar från USA, Storbritannien och flera viktiga allierade, säger Pål Jonson.

"Förberedda på olika scenarier"

Försvarsministerns budskap är med andra ord samma som utrikesminister Tobias Billström (M) förmedlade på en blixtinsatt pressträff förra fredagen, efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan officiellt sagt ja till Finland i Nato.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhöll Billström.

Han påtalade samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

Separerar ansökningar

För att Sverige ska kliva över tröskeln och omfattas av Natos fullständiga militära skydd måste även Ungern, utöver Turkiet, ratificera den svenska ansökan. Någonting som skjutits upp gång på gång.

I veckan kom också beskedet att Ungern delar upp behandlingen av den finska respektive svenska begäran om inträde i alliansen som två olika frågor.

– Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, sade en förvånad Ulf Kristersson till SR Ekot efter nyheten.

Röstat ja till Nato

I går, onsdag, röstade en majoritet av riksdagens partier ja till ett svenskt Natomedlemskap.

Endast MP och V röstade nej. Övriga partier tryckte på den gröna knappen.

– Ett avgörande beslut för att demokratiskt stadfästa det viktiga säkerhetspolitiska vägval som vi redan visste har ett brett folkligt stöd.

– Med röstsiffrorna 269 för och 37 emot finns nu detta viktiga beslut svart på vitt. Det är ett historiskt steg för Sverige i en mycket osäker omvärld. Och ett beslut som kommer att göra både Sverige och vår del av Europa säkrare, skriver Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


BankID ändras vid årsskiftet

2025 11 23

Från årsskiftet går BankID igenom en förändring.

BankID går från och med januari in i statens nya id-system – och förändringen påverkar alla som använder tjänsten till vardags.

”Större trygghet för användarna”

Vid årsskiftet börjar Sveriges nya auktorisationssystem för elektronisk identifiering att gälla.

Nu står det klart att BankID är officiellt godkänt av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, vilket innebär stora förändringar i bakgrunden – men också tydliga konsumentfördelar.

– För användare innebär auktorisationssystemet att det blir möjligt att logga in med flera olika e-legitimationer, meddelar Digg.

Över 8,6 miljoner svenskar använder BankID varje år – och alla kommer att märka av förändringarna, direkt eller indirekt.

LÄS MER: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Mindre risk vid driftstopp

I dag är många myndighetstjänster låsta till en enda e-legitimation, ofta BankID.

Ett avbrott kan därför drabba hela landet på några minuter.

Med det nya systemet tvingas offentliga aktörer erbjuda flera id-lösningar samtidigt, vilket minskar risken för digitala stopp.

– Genom auktorisationssystemet ökar alternativen för inloggning, vilket gör att robustheten i systemet ökar. Det minskar sårbarheten, säkerställer att tjänsten fungerar även vid störningar och gör den tillgänglig för fler användare, uppger Digg.

För dig som användare betyder det att du – i fler lägen än tidigare – faktiskt kan logga in även om BankID ligger nere.

Ökad valfrihet för användare

Den stora förändringen sker alltså bakom kulisserna.

Användare kommer fortfarande se knappen ”Logga in med BankID” som vanligt.

Men från och med 2026 ligger fler av dessa inloggningar under statens centrala system istället för lokala myndighetsavtal.

Fördelen är att användare inte längre måste använda exakt den id-lösning som en tjänst kräver, utan fler alternativ ska vara godkända överallt.

Det gör det lättare för personer som inte har BankID, inte kan använda det på sin mobil eller föredrar en annan e-legitimation.

En utveckling som Digg beskriver som ”en nödvändig modernisering av Sveriges digitala infrastruktur.”

Förändringen gör systemet säkrare och mer tillgängligt, utan att kunder behöver ändra något i sitt BankID-användande.

LÄS MER: ”Årets pryl 2026” har utsetts

Foto: BankID

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainare riskerar massutvisning

2025 11 23

Ukrainare i USA är oroade.

Detta då hundratusentals ukrainare i USA kastas in i ett rättsligt vakuum – och många fruktar att massutvisningar kan bli nästa steg, rapporterar Reuters.

Ständig osäkerhet

När den 35-åriga ukrainska medborgaren Kateryna Golizdra fick sitt uppehållstillstånd indraget i maj hamnade hon omedelbart i riskzonen för utvisning.

– Det är en konstant stress, ångest. Om jag måste lämna USA måste jag börja om helt från början, säger Golizdra till Reuters.

Hon är en av de nästan 200 000 ukrainare som nu befinner sig i ett rättsligt limbo efter att Trumpadministrationen stoppat och försenat handläggningen av förnyelser i det humanitära program som infördes 2022.

För många betyder detta att deras lagliga status redan har gått ut – och att de när som helst kan tas i förvar av immigrationsmyndigheterna.

LÄS MER: ”Zelenskyj och Trump överens” – uppgifter om tvärvändning

Omläggning skapar kaos

Programmet, som gav 260 000 ukrainare tillfälligt skydd efter Rysslands invasion, pausades i januari med hänvisning till säkerhetsskäl.

Senare öppnade president Donald Trump för att helt dra tillbaka ukrainarnas status.

Även efter att en domare i maj beordrat att förnyelser ska återupptas ligger handläggningen nästan still där endast 1 900 ansökningar har behandlats.

Samtidigt har en ny avgift på totalt över 2 300 dollar per person införts.

Anne Smith från Ukraine Immigration Task Force vittnar om att ukrainare nu grips vid byggarbetsplatser, i Uber-bilar och under riktade razzior.

– Vi får flera samtal i veckan om familjemedlemmar som tagits av myndigheter, säger hon.

”Hellre hemlös”

Den växande rädslan för att hamna i förvar eller utvisas har fått många ukrainare att självmant lämna USA.

Flera har tagit sig till Kanada, Latinamerika eller Europa i hopp om att undvika ett utvisningsbeslut.

Softwareingenjören Yevhenii Padafa lämnade Brooklyn efter att hans ansökan löpt ut.

– Om jag återvänder till Ukraina hamnar jag på frontlinjen. Jag är hellre hemlös någon annanstans än skickad dit, säger han.

Trots att Trumpadministrationen inte officiellt har avvecklat programmet, är situationen enligt flera experter på väg mot en tyst massutvisning.

En växande grupp ukrainare är redan utan laglig status, utan möjlighet att arbeta och utan skydd mot att gripas.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Himetalor Akhere Unuabona

Text: Redaktionen