Blixtinkallad pressträff – gäller Sveriges säkerhet

2023 03 17

Regeringen blixtinkallade till en presskonferens på fredagseftermiddagen.

Detta efter att Turkiet gett slutgiltigt besked om att Finland beviljas inträde i Nato.

– Det är en utveckling vi inte önskat, men förväntat, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är så att Sverige har gjort det som vi förväntades göra och som vi åtog oss i samband med att det trilaterala memorandumet undertecknades, fortsätter han.

"Säkrare nu"

Frågan om Sveriges säkerhet när Finland ges företrädare till militäralliansen behandlades omedelbart av Tobias Billström.

– Vi är säkrare nu än när vi ansökte till Nato, konstaterar utrikesministern.

Han exemplifierar med att man har fått säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien, USA och Frankrike.

Att även Nato uttryckt att det är "otänkbart" att inte ställa upp för Sverige framhålls även det som en försäkring för nationens säkerhet.

Ministern påtalade dock samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhåller Tobias Billström gällande frågan om främmande hot.

Fick frågor om Putin

Utrikesministern ville inte kommentera den ungerska processen att ratificera Sveriges ansökan, vars omröstning återigen skjutits fram.

Han ombads även kommentera en arresteringsorder som idag utfärdats mot Rysslands diktator Vladimir Putin från Internationella brottmålsdomstolen ICC.

– Det är en fråga som är viktig på alla sätt och vis. Det är angeläget att de allvarliga brott i samband med kriget i Ukraina beivras. Ansvarsutkrävande är viktigt, säger Tobias Billström.

"Lever inte upp till avtal"

I samband med beskedet till Finland meddelade även Erdoğan att Sverige fortsatt inte har levt upp till det trepartsavtal som länderna slöt i Madrid förra året.

Vid det tillfället handlade det bland annat om krav på utlämningar, indraget stöd till organisationen PKK och ett hävt vapenembargo gentemot Turkiet.

Nyligen adderade Erdoğan ännu ett krav – förbud av koranbränningar.

– Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade den turkiska ledaren efter att Rasmus Paludan bränt en koran i Stockholm.

Förväntar sig inträde i juli

Ett sådant krav har förkastats av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Natochefen Jens Stoltenberg.

–  Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, sade Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter häromveckan.

Under en frågestund efter Tobias Billströms presskonferens upprepade utrikesministern den svenska hållningen att man inte kommer att möta några andra krav än de som presenterades i Madrid i somras.

Regeringen förväntar sig också ett inträde i Nato i samband med stormötet i Vilnius i juli.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen