Blixtinkallad pressträff – gäller Sveriges säkerhet

2023 03 17

Detta efter att Turkiet gett slutgiltigt besked om att Finland beviljas inträde i Nato.

– Det är en utveckling vi inte önskat, men förväntat, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

– Det är så att Sverige har gjort det som vi förväntades göra och som vi åtog oss i samband med att det trilaterala memorandumet undertecknades, fortsätter han.

"Säkrare nu"

Frågan om Sveriges säkerhet när Finland ges företrädare till militäralliansen behandlades omedelbart av Tobias Billström.

– Vi är säkrare nu än när vi ansökte till Nato, konstaterar utrikesministern.

Han exemplifierar med att man har fått säkerhetsgarantier från bland annat Storbritannien, USA och Frankrike.

Att även Nato uttryckt att det är "otänkbart" att inte ställa upp för Sverige framhålls även det som en försäkring för nationens säkerhet.

Ministern påtalade dock samtidigt att det finns en entydig bild om att vissa aktörer inte vill se Sverige i Nato och använder debatten för polarisering.

– Vi är förberedda för olika scenarier, framhåller Tobias Billström gällande frågan om främmande hot.

Fick frågor om Putin

Utrikesministern ville inte kommentera den ungerska processen att ratificera Sveriges ansökan, vars omröstning återigen skjutits fram.

Han ombads även kommentera en arresteringsorder som idag utfärdats mot Rysslands diktator Vladimir Putin från Internationella brottmålsdomstolen ICC.

– Det är en fråga som är viktig på alla sätt och vis. Det är angeläget att de allvarliga brott i samband med kriget i Ukraina beivras. Ansvarsutkrävande är viktigt, säger Tobias Billström.

"Lever inte upp till avtal"

I samband med beskedet till Finland meddelade även Erdoğan att Sverige fortsatt inte har levt upp till det trepartsavtal som länderna slöt i Madrid förra året.

Vid det tillfället handlade det bland annat om krav på utlämningar, indraget stöd till organisationen PKK och ett hävt vapenembargo gentemot Turkiet.

Nyligen adderade Erdoğan ännu ett krav – förbud av koranbränningar.

– Så länge ni tillåter det här kommer vi inte säga ja till ert tillträde i Nato, sade den turkiska ledaren efter att Rasmus Paludan bränt en koran i Stockholm.

Förväntar sig inträde i juli

Ett sådant krav har förkastats av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som Natochefen Jens Stoltenberg.

–  Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, sade Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter häromveckan.

Under en frågestund efter Tobias Billströms presskonferens upprepade utrikesministern den svenska hållningen att man inte kommer att möta några andra krav än de som presenterades i Madrid i somras.

Regeringen förväntar sig också ett inträde i Nato i samband med stormötet i Vilnius i juli.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen