Försöker bryta sig loss: delstat kan lämna USA

2023 09 07

USA:s 50:e och senaste delstat tar större och större kliv mot självständighet.

Den är med ett halvårs marginal USA:s yngsta delstat.

21 augusti 1959, sex månader efter Alaska, blev Hawaii en del av Amerikas förenta stater.

Men efter 64 års gemenskap kan ögruppen i Stilla havet ha tagit ett rejält avstamp mot att bryta sig loss och lämna USA, rapporterar The Guardian.

"Ockupanter"

På Hawaii finns det sedan tidigare ett motstånd bland många ursprungsinvånare över att tillhöra USA.

Man anser att Washington “ockuperar” öarna.

Motståndet har växt i takt med att klimatkrisen ökat, resurser blivit allt mindre och kapitalismen fått ett oundvikligt inflytande.

Och i efterdyningarna av de katastrofala skogsbränderna på ön Maui har nu kampen om suveränitet inte bara ökat – den skenar.

"Åk hem"

Bland annat har president Joe Biden kritiserats för att ha varit för passiv i samband med naturkatastrofen.

Beskedet om att Vita huset skulle förse drabbade hushåll med en check på 700 dollar för att tillgodose "omedelbara behov" ansågs vara långt ifrån tillräckligt – till och med förolämpande.

Dessutom har ilska riktats mot att Ukraina tilldelats stöd värt sammanlagt 12,1 miljarder dollar – medan jämförelsevis 8,2 miljoner dollar godkänts för Hawaii.

Då presidenten besökte Maui möttes Biden av arga invånare som höll upp skyltar som uppmanade honom att "åka hem".

– När vi pratar om suveränitet handlar det om att bokstavligen fysiskt och andligt ta tillbaka land som vi med tvång avlägsnades från, säger den hawaiianska aktivisten Noelani Ahia till The Guardian.

Utnyttjade brandoffer

Lahaina, Mauis största stad, ödelades i princip av bränderna.

Bara några dagar efter katastrofen försökte fastighetsmäklare, med aggressiva erbjudanden, fiska efter försäljningar.

Det fick Hawaiis guvernör Josh Green att utreda ett tillfälligt försäljningsstopp – och rädslan för att ursprungsbefolkningen som befunnit sig på ön i tusentals år ska fördrivas ytterligare har stigit.

Men amerikansk lag gäller – och då riskerar många hawaiianer att hamna sist i kön till bostäder.

– Guvernören får inte bara säga att en invånare i Hawaii får köpa det här huset och att någon från Kalifornien inte får göra det, sade Josh Green till Honolulu Civil Beat nyligen.

Före detta kungarike

Under stora delar av 1800-talet var Hawaii ett kungadöme och en internationellt erkänd suverän nation.

År 1893 störtades drottning Liluokalani i en amerikansk statskupp och USA tog därefter kontroll över öarna som utgjorde republiken Hawaii.

Hawaiianer är idag den enda ursprungsbefolkning i USA som saknar självstyrande rättigheter.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Klassisk klädkedja i konkurs – efter 40 år i Sverige

2024 07 10

En av de mer etablerade klädkedjorna i Sverige tvingas kasta in handduken.

Pengarna är slut.

Efter att förra året ha slagit sig för bröstet kring en omstart i Skandinavien blir det istället platt fall för klädkedjan Esprit, som har butiker i stora köpcentrum som Emporia, Täby centrum och Väla.

Det svenska bolaget Esprit Sweden går nu i konkurs, rapporterar Market med hänvisning till Bolagsverket.

Beskedet bekräftades i dagarna.

Spiken i kistan

Konkursen är spiken i kistan för kedjan, som funnits i Sverige sedan 1980-talet.

Under våren stängde bolaget sina butiker i Nordstan och på Frölunda torg i Göteborg. Dessutom kursade ett av de två kvarvarande svenska franschisebolagen.

Den sista finns kvar i Linköping, där lagret sålts ut på rea.

– Det är ingen rörelse som kan fortsätta, sade konkursförvaltaren Kenneth Nilsson till Dagens Handel vid tillfället.

Stängd webbshop

Esprit har länge levt även på sin onlinebutik, men där möts nu svenska kunder av ett meddelande om att hemsidan är stängd.

– Vi kan för närvarande inte behandla nya beställningar och vår webbshop kommer att vara stängd tills vidare, framhåller Esprit och tillägger:

– Vi hoppas kunna vara tillgängliga för dig snart igen. Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss. Om du vill granska statusen för din nuvarande beställning, tänk på att du fortfarande kan logga in på ditt konto.

Kris efter pandemin

Esprit, som drivs av ett tyskt bolag, hamnade i kris under pandemin.

Omsättningen rasade från 143 till 90 miljoner mellan 2021 och 2022, företaget gick med flera miljoner i förlust och var nära konkurs redan då.

– Pandemin resulterade i omfattande tillfälliga butiksstängningar i Europa och Asien, vilket bidrog till att ledningen vidtog åtgärder i form av ett skyddsförfarande då det tyska bolaget försattes i rekonstruktion, framhåller Esprit Sweden AB i årsredovisningen för 2022 enligt sajten Ehandel.

– För Esprit Sweden AB innebar detta att företaget var tvungen att frångå det internprissättningsavtal som satts upp för koncernen och att bolaget fick efterskänka sina fordringar hos det tyska koncernbolaget.

Totalt stänger nu fyra butiker i Täby, Nacka, Malmö och Helsingborg vilket påverkar ett 30-tal anställda.

Foto: Väla

Text: Redaktionen


Eljätte kan höja med 75 procent – ”det är helt orimligt”

2024 07 10

Redan vid nästa månadsskifte höjs elnätsavgiften för hundratusentals kunder.

Då handlar det om en ökning på sex procent.

Men framöver kan höjningen skena totalt – och eljätten Eons elnätskunder kan tvingas acceptera nätpriser som ökar med 75 procent.

Beskedet berör drygt 300 000 kunder till Eon i södra Sverige, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

"Helt orimligt"

Ökningarna baseras på Energimarknadsinspektionens intäktsramar som sätts för elbolagen vart fjärde år. Beslutet bygger delvis på bolagens egna uppgifter.

Den tillåtna intäktsramen för åren 2024-2027 ökar då med 40 procent för branschen som helhet. För Eon ökar den med 75 procent – från 34 till 60 miljarder kronor.

Siffrorna chockar energiexperten Björn Berggren från branschorganisationen Sveriges Allmännytta.

Han konstaterar att Eon är dyrast och tjänar mest pengar.

– Den här ökningen är helt orimlig, säger han till HD.

LÄS MER: Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

"Extremt läge"

Förklaringen till prisökningarna består i ökade kostnader för klimatomställningen, dyrare material och inflationen. Precis som andra elbolag har Eon gjort stora investeringar för att möta efterfrågan på el- och nätanslutningar.

Bolaget själva kallar läget “extremt”, men menar dock att höjningarna inte kommer att bli så höga som intäktsramarna ger möjlighet till. 

Ökade elpriser är dock ofrånkomligt.

– Många av de mindre nätbolagen nyttjar inte hela utrymmet, men de större tenderar att göra det. Eon har alltid gjort det historiskt, säger Tommy Johansson, som avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, EI,  till tidningen.

Höjt ramen för samtliga

Eon är inte det enda elbolag som höjer elnätsavgiften. I våras meddelade EI att att man fattat beslut om att höja intäktsramarna för samtlig av Sveriges drygt 170 elnätsbolag.

Strax innan beskedet flaggade bransch- och arbetsgivarorganisationen för att avgiften kan komma att höjas “hutlöst mycket”.

Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen