Forskarnas nya upptäckt: en vitamin bromsar åldrandet

2025 05 28

Dagligt tillskott av vitamin D kan bromsa det biologiska åldrandet hos vuxna över 50 år.

Den slutsatsen dras i en ny studie publicerad i The American Journal of Clinical Nutrition.

Studien ingick i ett större test vid Brigham and Women’s Hospital, i samarbete med Harvard Medical School.

Totalt ingick 25 871 deltagare.

– Resultaten visade att de som tog D-vitamintillskott upplevde signifikant minskad telomerförkortning jämfört med de som tog placebo, skriver Newsweek som tagit del av studien.

"Lovande strategi"

Telomerer beskrivs bäst som en skyddande struktur längst ut på varje kromosom i våra celler. De består av upprepade DNA-sekvenser och specialiserade proteiner och skyddar människans genetiska material.

När våra celler delar sig förkortas telomererna. Det kallas för telomerförkortning, och det är just det som forskarna menar minskar tack vare D-vitamin.

– Våra resultat tyder på att riktat D-vitamintillskott kan vara en lovande strategi för att motverka en biologisk åldrandeprocess, även om ytterligare forskning är motiverad, säger Haidong Zhu, molekylärgenetiker vid Medicla College of Georgia, Augusta University och huvudförfattare till studien, enligt Newsweek.

Enligt studien kan D-vitamin förhindra motsvarande nästan tre års åldrande sett ur ett telomerperspektiv.

LÄS MER: Forskare avlivar myt om D-vitamin

Behövs mer forskning

En del forskare ser telomerernas längd som ett mer träffande biologiskt mått på ålder, snarare än den kronologiska åldern – det vill säga hur många år man är.

Den senare tar inte hänsyn till exempelvis hälsa, livsstil, genetik eller miljö.

Det är framför allt för forskare som förespråkar den biologiska metoden för att mäta ålder som den nya studien är relevant.

Men mer forskning behövs i ämnet.

Det framhåller bland annat Mary Armanios, professor i onkologi och chef för Telomer Center vid Johns Hopkins University, som ifrågasätter delar av studiens metoder.

Vissa rekommenderas tillskott

Människor får i sig D-vitamin genom mat, exempelvis fisk, och från solen. För att undvika brist rekommenderar Livsmedelsverket tillskott av vitaminet till vissa grupper, bland annat små barn och äldre.

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

Kina och Ryssland har skickat upp stridsflyg

2026 06 27

Över tio stridsflygplan har skickats upp.

Militära flygplan från Kina och Ryssland har gått in i Sydkoreas luftförsvarsidentifieringszon.

Sydkorea har satt in jaktflyg som svar, rapporterar United24 media.

Omedelbar reaktion

Sydkorea har skickat upp flygvapnets stridsflyg efter att fler än tio kinesiska och ryska militärflygplan gått in i landets luftförsvarsidentifieringszon (KADIZ), enligt The Korea Herald med hänvisning till Sydkoreas försvarsstab (JCS).

KADIZ är ett område runt Sydkorea där militären övervakar och identifierar flygtrafik i förväg innan den når landets egentliga luftrum.

Den sydkoreanska militären betonar att situationen hanterades snabbt och kontrollerat.

– Vår militär identifierade de kinesiska och ryska flygplanen innan de gick in i KADIZ och skickade upp flygvapnets stridsflyg för att vidta taktiska åtgärder inför möjliga händelseutvecklingar, säger den sydkoreanska försvarsstaben.

Flygplanen ska därefter ha passerat in och ut ur zonen över Japanska havet (Östra havet) utan att kränka själva sydkoreanskt luftrum.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Misstänkt militär övning

Enligt Sydkoreas militära ledning kan flygningen ha varit kopplad till en gemensam övning mellan Kina och Ryssland, men länderna har inte bekräftat.

– Det bedöms att aktiviteten sannolikt är relaterad till en samordnad övning, säger en tjänsteman från den sydkoreanska försvarsstaben (JCS), rapporterar The Korea Herald.

Samtidigt har liknande incidenter rapporterats i andra regioner, där bland annat Nato tidigare har skickat upp stridsflyg efter ryska långdistansflygningar nära europeiskt luftrum.

Ökad militär aktivitet

Händelsen ses som en del av ett större mönster av ökad militär flygaktivitet i Asien-Stillahavsområdet.

Sydkorea svarade med jaktflyg för att övervaka situationen, men uppger att inga kränkningar av nationellt luftrum har skett.

Spänningen i regionen fortsätter att vara hög, där både övningar och rutinflygningar ofta leder till snabba militära reaktioner från flera länder.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen