Det uppger flera väletablerade forskare från Utrecht University i Nederländerna i en ny studie.

Enligt forskarna riskerar ett viktigt system av ytströmmar i Atlanten (Atlantic meridional overturning circulation) att kollapsa så tidigt som under 2030-talet.

Studien fastslår att kollapsen kan ske någon gång mellan 2037 och 2064. Det är dock sannolikare att kollapsen sker före 2050 än efter.

Kraftig ökning

På fem år har risken för en kollaps ökat från tio procent till över 50 procent, enligt studien.

– Det här är verkligen oroande, säger René van Westen, marin- och atmosfärsforskare och huvudförfattare till studien.

– Vid en kollaps kommer klimatet bli ännu mer förvrängt, fortsätter forskaren.

Han berättar att en kollaps av Atlantic meridional overturning circulation (AMOC) skulle göra delar av världen oigenkännliga, eftersom systemet av havsströmmar hindrar delar av södra halvklotet från att överhettas och delar av norra halvklotet från att bli outhärdligt kallt.

– Under decennierna efter en kollaps skulle den arktiska isen börja krypa söderut och efter 100 år sträcka sig ända ner till Storbritanniens södra kust. Europas och Nordamerikas medeltemperatur skulle sjunka.

Så påverkas Sverige

En AMOC-kollaps kommer få stor påverkan för Sverige.

En kollaps kan resultera i att det bli 20 grader kallare, rapporterar sajten havet.nu med hänvisning till ett uttalande från René van Westen.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, säger forskaren enligt sajten.

Danska TV2:s meteorolog Andreas Nyholm ger ett liknande besked.

Han framhåller att en kollaps kommer förvandla det nordiska klimatet till något som liknar norra Kanada eller Alaska.

Nyholm betonar dock att det fortfarande råder oklara omständigheter kring resultatet av studien.

– Även om studien kvantifierar risken med procentsatser kan man inte säga att den är avgörande. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring vissa av de antaganden som används i studien.

Foto: NOAA

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen