Flera nya virus upptäckta – kan smitta människor

2023 10 25

Åtta tidigare okända virus har upptäckts i Kina.

Efter den förödande coronapandemin som skördat sju miljoner dödsoffer är forskare världen över på tårna för att samma sak inte ska hända igen.

Och ett särskilt team av forskare, med ett specifikt uppdrag om att ligga steget före en framtida pandemi, rapporterar nu om en stor upptäckt på den kinesiska ön Hainan.

"Hög sannolikhet"

På ön, som ibland kallas för “Kinas Hawaii”, har man konstaterat åtta virus som fram till nu varit okända för mänskligheten.

Forskarna har publicerat sin upptäckt i den ansedda tidskriften Virologica Sinica.

Bland de virus man hittat finns bland annat två pestvirus som kan orsaka gula febern samt två papillomavirus från insekter som kan orsaka utbrott av könsvårtor och dödlig cancer hos människor.

Och upptäckten skapar oro bland de 21 forskare som ligger bakom publiceringen eftersom det råder “hög sannolikhet” att människor också riskerar att infekteras.

– Om dessa virus passerar barriären mellan arter är det mycket möjligt att de orsakar zoonos, framhåller forskarna, och syftar på när en sjukdom sprids från djur till människa.

Måste fortsätta studera

På Hainan bor cirka nio miljoner människor.

Ön ligger inte heller långt från Vietnam.

Enligt forskarteamet finns det sannolikt fler okända virus av liknande typer i andra delar av världen.

De understryker dock vikten av att fortsätta forskningen för att världen ska vara bättre rustad om den drabbas av en ny pandemi.

– Patogeniciteten och den associerade effekten av dessa virus på människor och djur bör utvärderas i ytterligare studier.

Släkt med covid-19

Bland de åtta virus som experterna fann finns också ett nytt astrovirus som orsakar diarrésjukdomar och maginfluensa.

Två upptäckta virus är så kallade parvovirus som orsakar influensaliknande symtom, i synnerhet hos barn.

Ett virus var ett coronavirus som forskarna kallar CoV-HMU-1, och som ingår i samma släkte som covid-19.

Tegnell: Världens nästa pandemi

I våras förutspådde Sveriges tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell vad som sannolikt kan bli nästa pandemi att drabba världsbefolkningen.

Det är klart att livsmedelsburen inte är otänkbart med tanke på hur vi sprider livsmedel över hela världen. Och sen har vi ju förstås hiv och nu senast också monkeypox (apkoppor, red. anm.), så de sexuellt överförbara har ju också potential, sade han till SVT.

LÄS MER: Anders Tegnell förutspår nästa pandemi

Foto: CDC

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen