Flamingomissiler har slagit ner – Ryssland kan inte försvara sig

2025 11 13

Ukraina har gått till attack.

På torsdagen meddelar landets militär att dess styrkor har attackerat en oljeterminal på den ryskockuperade Krymhalvön och en oljedepå i Zaporizjzjaregionen.

Dessutom rapporteras det om flera explosioner i den ryska staden Orjol, som är belägen 350 kilometer söder om Moskva.

Avancerade kryssningsrobotar

Enligt uppgift ska Ukraina ha använt sig av långräckviddiga kryssningsrobotar av modellen Flamingo i attacken mot Orjol. Det ukrainsktillverkade vapnet anses för närvarande vara landets mest avancerade kryssningsrobot.

Drönare och robotar har även avfyrats mot militära mål i andra ryska regioner.

– Ukrainas generalstab bekräftar att samordnade attacker har genomförts mot ett dussintals militära och logistiska anläggningar över hela Ryssland och ockuperade ukrainska territorier, rapporterar Kyiv Post.

Skadeomfattningen av attacken utreds för närvarande, uppger generalstaben.

LÄS MER: ”Alla förbereder sig för krig” – Putinallierad slår larm

Kan inte försvara sig

De senaste månaderna har Ukraina utfört flera framgångsrika luftattacker mot ryska energi- och försvarsanläggningar. Konsekvenserna märks redan – den ryska oljeproduktionen har minskat kraftigt efter att flera raffinaderier slagits ut.

Flera experter och bedömare menar att Ryssland har svårt att försvara sig mot angreppen. Landets luftförsvar har försvagats kraftigt av korruption, en pressad ekonomi och det utdragna kriget i Ukraina.

Att Ryssland dessutom är världens största land till ytan försvagar försvarsförmågan ytterligare, konstaterar Anders Puck Nielsen, militäranalytiker vid den danska försvarsakademin.

– Ryssland har svårt att försvara sig mot Ukrainas attacker, och det finns flera anledningar till det. För det första är Ryssland ett enormt land med många olika mål. För det andra har Ukraina fått längre räckvidd på sina vapen, säger han till TV2.

LÄS OCKSÅ: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Ukrainas generalstab

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Tidöpartierna är överens om en ny ekonomisk plan.

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnadseffektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen