FINLAND: Stort tillslag vid ryska gränsen

2022 08 03

Den finländska tullen har gjort ett stort tillslag vid den ryska gränsen.

Drönare, lyxvaror och andra sanktionerade varor som kan främja Rysslands industriella och militära kapacitet har beslagtagits, såsom hjälpmedel som används inom sjöfart, uppger det finländska tullverket i ett pressmeddelande.

Gränsen är återigen öppen

Gränsen till Ryssland återöppnades den 15 juli efter att Ryssland slopat sina coronarestriktioner.

Återöppnandet har satt press på det finländska tullverket, som måste förhålla sig till de sanktioner som införts för export och import till Ryssland.

– Efter att Ryssland slopade coronarestriktionerna gällande gränsövergångarna behövde vi öka övervakningen av sanktionerna i passagerartrafiken, säger bevakningsdirektör Mikko Grönberg.

Han berättar att tullen förstärkte bevakningen mellan den 22 och 26 juli.

Det gav stor effekt.

– Sammanlagt gjordes dryga 2 500 kontroller, av vilka cirka 100 ledde till fortsatta åtgärder på grund av rådande sanktioner, uppger tullen.

Flera fall utreds

Mikko Grönberg bekräftar att man i nuläget undersöker om det finns skäl att misstänka brott.

– För närvarande finns det ett tjugotal fall som hänför sig till passagerartrafiken där Tullen har inlett en preliminär utredning eller bett utrikesministeriet om ett utlåtande, säger han och tillägger:

– Bevakningsperiodens resultat visar att det finns skäl att fortsätta bevakningen av personer som reser från Finland till Ryssland.

Stor debatt

För närvarande är Finlands gränspolitik ett hett politiskt ämne i landet.

Flera partier vill stoppa turistvisum för ryska turister.

Direktflyg från Ryssland till Finland har stoppats som en del av EU:s sanktioner mot Moskva.

Men ryska turister kan fortfarande ta sig in i Finland via landvägen för att sedan fortsätta sin resa till övriga Europa.

Trafikmängderna är dock långt ifrån vad de var innan restriktionerna.

– Under förra veckan reste cirka 30 000 personer till Ryssland via gränsövergångsställena i Vaalimaa, Nuijamaa, Imatra och Niirala. Under samma vecka 2018 var antalet resande över 80 000, skriver den finländska tullen.

Foto: H. Jelle van Mourik resp Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen