NATO: Finland kritiska till Magdalena Anderssons (S) uttalande

2022 03 09

Statsminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” skapar ringar på vattnet i Finland.

Andersson uttalade sig i tisdags om ett eventuellt inträdde i Nato vid en presskonferens, då lät det så här:

– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget, sa hon vid en pressträff.

Togs inte emot väl

Uttalanden kom som en blixt från klar himmel för Finland som länge har haft ett djupgående säkerhetspolitiskt samarbete med Sverige. De menar att det finns en överhängande risk att Anderssons uttalande kommer att påverka opinionen i Finland och att länderna borde diskutera offentliga Natouttalanden med varandra.

Sanna Marin kommenterar

– Jag ser det som viktigt att vi för en diskussion tillsammans och vi kommer att föra en diskussion för vår egen del. Vi ser på hela Europas situation. Vi har den långa gränsen med Ryssland. Vi kommer inte att låsa oss vid en ståndpunkt, sade Finlands statsminister Sanna Marin vid en pressträff, rapporterar DN.

Finland överväger ett Natomedlemskap

Finland har länge haft möjligheten att gå med i Nato och landet håller i nuläget på att väga för och nackdelar med ett eventuellt medlemskap mot varandra. En rapport ska lämnas in till riksdagen om en månad.

Flera kritiska röster mot uttalandet

Det kommer kritik mot Anderssons uttalande från flera håll i Finland och flera röster börjar till och med ifrågasätta om Sverige skulle hjälpa Finland vid ett krig. Så här lät kritiken från Finlands utrikespolitiska institut:

– Det är ju inte Finland och Sverige som gör något som destabiliserar norra Europa. Utan det är ju Rysslands pågående krig och förväntade reaktion på en Natoansökan som skulle vara destabiliserande. Det är den ryska retoriken som vill skylla på Sverige och Finland, säger Charly Salonius Pasterna, seniorforskare vid Finlands utrikespolitiska institut till DN.

Andersson bemöter kritiken

Andersson har bemött kritiken och framhåller att hon inte ville påverka Finland - alla länder fattar sina egna beslut. Hon betonar också att Sverige självklart skulle bistå Finland, som är Sveriges viktigaste militära samarbetspartner vid ett eventuellt krig.

– Det är helt självklart att om Finland skulle bli angripet att Sverige inte skulle hålla sig passivt, säger hon enligt finska tidningen Hufvudstadsbladet.

Foto: M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen


LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen