EU:s nya krafttag mot Ryssland – Presenterar ett femte sanktionspaket

2022 04 05

EU-kommissionen svarar på Rysslands hemska brott och presenterar nu ett femte paket med ekonomiska sanktioner.

Det nya sanktionspaketet är främst riktat mot energiområdet och ska bland annat innehålla ett importförbud av kol, som motsvarar ett värde på ungefär 44 miljarder kronor, rapporter CNN.

Ett svar på Ryssland hemska brott

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen menar att de nya sanktionerna är ett svar på de fruktansvärda gärningar som de ryska styrkorna har begått mot civila i bland annat Butja utanför Kyiv.

– Ryssland för ett grymt och hänsynslöst krig. I dag tar vi ytterligare ett steg med våra sanktioner. Vi gör dem bredare och skarpare så de kan skära ännu djupare i den ryska ekonomin, säger Ursula von der Leyen, enligt AP.

Transaktionsförbud för ryska banker

Kommissionen föreslår också ett transaktionsförbud för fyra viktiga ryska banker, bland annat för den näst största ryska banken VTB. Utöver det lades det också fram ett förslag som ska förbjuda ryska fartyg att lägga till vid EU:s hamnar.

– Detta kommer att minska ytterligare en viktig inkomstkälla för Ryssland, säger Ursula von der Leyen.

Förbud mot export till Ryssland

Det nya sanktionspaketet föreslår också ytterligare förbud mot export till Ryssland, till ett värde av ca 100 miljarder kronor. Förbudet ska bland omfatta export av kvantdatorer, transportutrustning och annan känslig maskinutrustning, uppger CNN.

Fler sanktioner kan tillkomma

Ursula von der Leyen menar att det är viktigt att upprätthålla ett tryck på Putin och den ryska regeringen.

– Vi arbetar med ytterligare sanktioner, bland annat på oljeimport och vi funderar på flera idéer som lagts fram av medlemsstaterna, säger Ursula von der Leyen.

Sanktionerna ännu inte godkända

Det är ännu inte klart att sanktionspaketet kommer att förverkligas. EU:s medlemsstater måste först skriva under och godkänna kommissionens förslag.

Foto: A. Lallemand 

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen


Oväntat besked om Sveriges valuta – direkt från Swedbank

2024 04 20

Riksbanken har vid upprepade tillfällen betonat att en svagare kronkurs riskerar att leda till att inflationen återigen tickar uppåt, vilket i sin tur kan påverka kommande räntesänkningar.

– Vi ser att den amerikanska ekonomin fortsätter att överraska på uppsidan och att det kan påverka inflationsnedgången även i Sverige.

– I den miljön blir en liten valuta som kronan extra sårbar och en svagare växelkurs är en klar risk uppåt för den svenska inflationen, sa vice riksbankschef Aino Bunge när hon under torsdagen talade om det ekonomiska läget hos Handelsbanken i Stockholm.

Swedbank: Kan behöva försvagas

Storbanken Swedbank är dock inte orolig, trots Riksbankens många varningar.

Banken ser inte en svagare krona som någon risk mot kommande räntesänkningar.

I sitt senaste marknadsbrev konstaterar Swedbank att kronan  förvisso har försvagats kontinuerligt sedan årsskiftet, men att andra, "prispressande krafter tycks dominera växelkursgenomslaget på inflationen".  Banken nämner exempelvis låga energipriser, fraktrater och svag efterfrågan.

– Vi bedömer att dessa krafter fortsätter att dämpa inflationen framöver, framhåller Swedbank enligt Di.

Storbanken anser till och med att en svagare krona kan vara viktigt och nödvändigt i framtiden.

– En svagare krona kan rentav bli nödvändig för att nå upp till inflationsmålet på sikt. Enligt våra beräkningar skulle EURSEK på ca 11,85 ge i genomsnitt 2 procent KPIF-inflation till december 2025, skriver Swedbank enligt tidningen.  

”Återhämtningen är i sikte”

På fredagsförmiddagen handlas en euro för 11,67 kronor. Enligt Swedbanks prognos kan alltså kronan behöva försvagas ytterligare om inflationsmålet ska uppnås i framtiden.

Banken förutspår dock att kronan kommer att stärkas den kommande tiden.

–  Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa. Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen