EUROPA: Sanslös värmebölja – närmar sig 50 grader

2022 07 13

Portugal och Spanien är extra utsatta och oron växer för skogsbränder.

Det är varmt på många håll i Europa. Oerhört varmt, till och med.

Redan i helgen skrev denna sida om hur extremvärmen slår till mot kontinenten och att det väntas så mycket som 43 grader i delar av Storbritannien.

Även Frankrike upplever liknande värmeböljor, och har gjort så även i juni, och fransoserna har haft prognoser på 47 grader i veckan.

Andra värmeböljan på en månad

Spanien och Portugal adderas nu till listan bland de allra mest drabbade länderna, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Spanjorerna upplever sin andra värmebölja på mindre än en månad och den förväntas pågå resten av veckan och över hela helgen.

Regionen Pontevedra med sina 41 grader är extra utsatta eftersom området inte är vana vid så höga temperaturer, skriver nyhetsbyrån.

Närmar sig 50 grader

I portugisiska Alentejoregionen förväntas temperaturen stiga till 46 grader under onsdagen och torsdagen.

Enligt meteorologer beror extremvärmen på stora mängder luft och varma vindar från Afrika som driver upp temperaturerna på den iberiska halvön – med betydligt högre toppar än normalt.

Hundratals evakuerar

I Portugal och Spanien har man redan tvingats konfronteras med skogsbränder, rapporterar bland annat Reuters.

Hundratals människor i centrala Portugal har exempelvis fått evakuera medan brandmännen kämpar mot lågorna.

Skogsbrand på 2 500 hektar

Även i Spanien har människor behövt evakuera. 400 människor från sju olika byar i närheten av Las Hurdes i västra delen av landet fick lämna sina hem igår.

Anledningen var en skogsbrand som sträckte sig över 2 5000 hektar, skriver AP.

Höjd beredskap

Den portugisiska regeringen har höjt beredskapen för hela veckan och landets premiärminister tvingades ställa in ett besök i Mocambique.

Även landets president, Marcelo Rebelo de Sousa, blev tvungen att stanna hemma från sin planerade resa för ett FN-event i New York.

Arkivfoto: F. Jones

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen