EUROPA: Sanslös värmebölja – närmar sig 50 grader

2022 07 13

Portugal och Spanien är extra utsatta och oron växer för skogsbränder.

Det är varmt på många håll i Europa. Oerhört varmt, till och med.

Redan i helgen skrev denna sida om hur extremvärmen slår till mot kontinenten och att det väntas så mycket som 43 grader i delar av Storbritannien.

Även Frankrike upplever liknande värmeböljor, och har gjort så även i juni, och fransoserna har haft prognoser på 47 grader i veckan.

Andra värmeböljan på en månad

Spanien och Portugal adderas nu till listan bland de allra mest drabbade länderna, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Spanjorerna upplever sin andra värmebölja på mindre än en månad och den förväntas pågå resten av veckan och över hela helgen.

Regionen Pontevedra med sina 41 grader är extra utsatta eftersom området inte är vana vid så höga temperaturer, skriver nyhetsbyrån.

Närmar sig 50 grader

I portugisiska Alentejoregionen förväntas temperaturen stiga till 46 grader under onsdagen och torsdagen.

Enligt meteorologer beror extremvärmen på stora mängder luft och varma vindar från Afrika som driver upp temperaturerna på den iberiska halvön – med betydligt högre toppar än normalt.

Hundratals evakuerar

I Portugal och Spanien har man redan tvingats konfronteras med skogsbränder, rapporterar bland annat Reuters.

Hundratals människor i centrala Portugal har exempelvis fått evakuera medan brandmännen kämpar mot lågorna.

Skogsbrand på 2 500 hektar

Även i Spanien har människor behövt evakuera. 400 människor från sju olika byar i närheten av Las Hurdes i västra delen av landet fick lämna sina hem igår.

Anledningen var en skogsbrand som sträckte sig över 2 5000 hektar, skriver AP.

Höjd beredskap

Den portugisiska regeringen har höjt beredskapen för hela veckan och landets premiärminister tvingades ställa in ett besök i Mocambique. 

Även landets president, Marcelo Rebelo de Sousa, blev tvungen att stanna hemma från sin planerade resa för ett FN-event i New York.

Arkivfoto: F. Jones

Text: Redaktionen


Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen